Less på att plugga

Körteorin står mej upp i halsen nu! Jag vill göra provet så snart som möjligt och bli av med eländet. Det finns så mycket annat jag vill göra. Som att scrappa och göra kort, läsa, sooooooova, gå och fika, laga god mat, äta glass, skriva brev....

Idag åt vi rester från igår. Makaroner och sojaköttfärssås. B var INTE glad. "Men mamma, vi åt ju det här i går..." Och nu när skolmatsalen stänger (sista dagen i morgon) så måste jag laga 2 ordentliga mål mat/dag. Mina barn accepterar inte fil & flingor, pannkakor eller halvfabrikat. Nope, det ska vara RIKTIG mat, minst 2 ggr/dag. Vissa dagar har jag t.o.m. lagat korv & potatismos till dom till frukost. Dom växer och äter hur mycket som helst. Och det är iof bra, för mätta barn är glada barn.

Jag kommer att ha fullt upp de närmaste veckorna, så någon couscous lär jag inte laga på länge. Det är annars en av mina favoriträtter, speciellt den som är på bilden - "Couscous 7 verduras" (= cous cous med 7 grönsaker). Köttet brukar jag försöka peta bort och knuffa över till nåon annans del av tallriken. Jag brukar försöka undvika att sätta mej brevid min svärmor när vi äter hemma hos dom, för hon knuffar alltid över kött till min del av tallriken (hon är ju så rädd att jag inte får i mej tillräckligt med kött, stackarn) och jag knuffar bitarna vidare till det av mina barn som råkar sitta närmast.

Att äta från gemensamt fat är inte så svårt som man kan tro. Oftast (men inte alltid) har var och en sin egen sked att äta med. Sedan får man försöka tänka sej att tallriken är indelad i lika många "tårtbitar" som det är folk som äter. "Tårtbiten" närmast en själv är den mat man kan äta. Man får alltså inte plocka godbitarna ur grannens "tårtbit" utan hålla sej inom din egen del. Kött och grönsaker läggs alltid i en hög mitt på tallriken så ibland kan man skrapa ner lite kött/grönsaker från högen så att det "ramlar ner" både i ens egen del och i grannarnas. Och om man fått något som man vet att någon annan verkligen gillar kan man lite diskret rulla över den biten till den personens "tårtbit". Man vänjer sej vid att äta så här efter ett tag.


Sugen på kakor är jag också! Kakorna på bilden är typiska bröllopskakor. Dom platta till vänster är maränger, som är hårda på utsidan och alldeles krämiga (som ogräddade) på insidan. Dom är supergoda och jag kan äta hur många som helst! Få se om jag kan vara med på kakbaket inför brorsonens bröllop, då ska jag försöka tjuva receptet och lägga det här.

Kakorna i korgen heter "fackasa" (ingen aning om hur det stavas på svenska) och smakar inte mycket. Dom är hårda och samtidigt lite sega. Goda att äta till frukost och att ha till myntate.

Kakorna på fatet är söööööta! Mycket mald mandel, socker och dadlar. Jag älskar såna kakor! Marockanska kakor är supergoda, men marockanska tårtor är i allmänhet tråkiga och smakar alla likadant, oavsett om det är choklad eller frukttårtor. Det märks att tårtor är en ny "uppfinning" i Marocko, det finns inte alls samma tradition som med kakorna. Många marockanska kakor har man tillverkat i flera hundra år och om man jämför spanska julkakor med dom marockanska bröllopskakorna så är det mycket som är likt. Skillnaden är väl att dom spanska kakorna i allmänhet görs med grisfett (fast jag har hittat en hel del som görs med vegetabiliskt fett nu istället). Förr i världen var det ju ett sätt att kolla religionstillhörighet. Under spanska inkvisitionen pågick en utrensning av oliktänkande och icke-katoliker. Ett sätt att kolla religionstillhörigheten var att dra ner byxorna på folk! Japp, du läste rätt! Den "religiösa polisen" gick runt och drog ner folks byxor för om en man var omskuren var han ju bevisligen inte katolik och åkte direkt i fängelse. Ett betydligt fredligare sätt var att bjuda folk på polvorones och annat julgott. Om någon vägrade äta kunde det ju bara betyda att han/hon var jude eller muslim och hamnade därför i fängelse.

Nä, nu ska jag göra ett sista ryck för idag och läsa ut kapitlet jag håller på med. I morgon är en ny dag, den sista dagendet här året barnen går heldag i skolan.