Var i Ceuta idag - dödstrött!
Ojojojoj, vad jag är trött idag! Skulle klockan inte vara bara 17 skulle jag gärna krypa ner och sova till i morgon. Fast jag misstänker att mina barn inte skulle uppskatta att behöva gå och sova 3 timmar innan läggdags...
Jag var i Ceuta idag. Jag har ju en postbox där och jag ville kolla om det fanns någon post. Det är ju en del brev på väg ner hit så jag hade hoppats på en full postbox. Icke! Men det fanns åtminstone ett brev, från min mamma, med strumpor till killarna. Toppen! För deras fötter har växt en hel del under våren och det är snart dags att kassera alla deras strumpor för dom är så små... Killarna växer som ogräs! *s*
Jag följde barnen till bilen kl. 7.30 och sedan gick jag direkt till taxihållplatsen för taxibilarna till Rincón. Jag hade väldigt ont om tid för jag var tvungen att vara hemma allra senast 13.30 för då kommer barnen hem från skolan. Så det blev en stressig dag.
Att åka kommunalt här i Marocko är lite speciellt eftersom det vanligaste färdsättet är med taxi. Det finns 2 sorters taxibilar. Dom blå Mercedesbilarna går på längre bestämda rutter mellan olika städer/byar och har fast pris. Man klämmer in sej 4 personer i baksätet och 2 personer på framsätet och så chaffisen. På vintern är det rätt bra, man sitter varmt och ombonat men på sommaren kan det jobbigt - för det blir kokhett och kvavt. Dom gula taxibilarna får bara köra inom staden och man måste förhandla om priset. Man sitter 2 personer i baksätet och 1 i framsätet.
Det finns ingen direktlinje mellan Martil och gränsen, så först tar man en taxi till Rincón och där byter man till en annan taxi som går ända fram till gränsen. Har man tur tar det 1 timme mellan Martil och gränsen men har man otur kan det ta dubbelt så lång tid. Taxibilen kör inte förrän det är fullsatt. Det är tur att det är billigt. Mellan Martil och Rincón tar det ungefär 15 min och det kostar 5 DH, mellan Rincón och gränsen tar det ungefär en halvtimme och det kostar 10 DH. Så tur och retur kostar utflykten 30 DH.
Jag hade 2½ timme på mej i Ceuta så det blev en kapplöpning mot klockan. Jag hann med två "krimskramsaffärer", posten, hälsokostaffären (nu har vi sojaköttfärs i minst en månad frammåt), pysselaffären (nu har jag köpt papper till att starta masstillverkning av julkort), en tidningsaffär och en lååååång promenad i värmen till ett snabbköp som ligger nere i hamnen. Det var molnigt och riktigt kyligt i Martil i morse så jag räknade med svalt väder också i Ceuta, men så fort jag klev av bussen slog värmen emot mej. Det visade sej vara väldigt, väldigt varmt och klibbigt i Ceuta idag. En sån dag så man skulle behöva gå runt med en vattenflaska i handen hela tiden. Eller ännu hellre, tillbringa dagen i skuggan på någon bar med en iskall mosto (alkoholfri vindruvsjuice) eller caña (litet glas öl). Jag hade inte tänkt köpa speciellt mycket på Supersol (snabbköpet) men på något konstigt sätt blir korgen alltid full... Undrar om det finns några tomtar där som plockar ner grejer i folks korgar när man tittar på nått annat... *s* Jag tänkte jag skulle vara smart och kunna gena upp till busshållplatsen från Supersol men jag måste ha missat nått för det slutade med att jag gick en omväg på en halvtimme istället. Jag var såååå varm och trött när jag väl kom fram till hållplatsen. Jag missade precis en buss till gränsen, nästa buss var så knökfull att dom inte lät någon kliva på så det slutade med att jag fick sitta en halvtimme i solgasset på hållplatsen. Och jag som absolut inte hade tid med sånt.... Stress, stress, stress.... Tur att tullgubben kände igen mej (samma kille 4 gånger i rad nu) så det var bara "Hej och hej då!" och jag var över på andra sidan på under 10 min. *hurra!!!* Kylklamparna i frysväskan hade tinat så jag hörde hur det kluckade inne i väskan för varje steg och jag blev bara törstigare... Jag hade iof en vattenflaska men jag kom inte ihåg i vilen av alla kassar jag hade den och jag kände inte för att börja rota i kassarna, jag hade ju inte tid!
Jag kom hem 13.15 och killarna kom 13.30. *phu* På håret! Men jag var såååå trött... Och yr i huvudet... Så jag var bara tvungen att få i mej nått salt för att kunna dricka tillräckligt med vatten. Det blev en påse chips och nästan en liter vatten... Killarna var lite småsugna på nått gott så jag lät dom äta varsin bulle och lite godis jag köpt åt dom i Ceuta, sedan var dom inte hungriga nått mer... G ville se på "Stuart Little 2" så jag lovade se den med honom, men några minuter in i filmen somnade jag! Dom lät mej sova till filmen var slut, men jag var trött i alla fall... Så idag blev det lunch-middag vid 16.30: kokt potatis, bacon och en jättegod löksås. Smaskigt värre! Jag är inte så vidare förtjust i kött och undviker det så gott jag kan men bacon och jamón serrano hör till dom få kötträtter som jag verkligen gillar. Vi åt så vi rullade fram.... Och nu väntar jag bara på att klockan blir tillräckligt mycket så vi kan gå och sova...
I morgon väntar en heldag i Tetuán igen... Har absolut ingen lust! Men vad gör man? Jag måste upp och ansöka om ett stipendium till killarna. Det är tur att spanska staten är så generös med stipendium till oss utlandsspanjorer för det är dyrt att ha barnen på spansk skola i utlandet. Den här gången är det ett stipendium för att köpa nästa års skolböcker. Jag måste plocka ihop alla dokument vi behöver och förhoppningsvis kan jag lämna in ansökan redan i morgon. Stipendiet täcker inte den faktiska kostnaden av böcker och material men jag tror man får runt en 90 euro/barn och den faktiska kostnaden är över 200 euro/skolår. Till detta kommer skolavgiften på över 6000 kr för mina två barn, så totalt kostar barnens skola ca 10.000 kr/år för 2 barn. Och det är ändå "lite" iom att spanska medborgare bara betalar en del av den faktiska kostnaden för skolan. Alla andra nationaliteter betalar runt 8.000 kr per läsår för första barnet och 4.000 per barn för syskonen. Mina barns skola än en av dom dyraste men inte den dyraste i sta'n. Det är kanske därför som de privata skolorna här har rykte om sej att vara tuffa. Föräldrarna lägger ner så mycket pengar på barnens undervisning att dom kräver resultat. Jag är i alla fall väldigt, väldigt nöjd med mina barns skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar