Ovanlig frukost på sängen

G gillar att fixa frukost åt hela familjen på morgonen. Då är vi alla portade från köket och man hör hur han far runt där inne, smäller i skåp, drar i lådor och skramlar med tallrikar och bestick. Sedan springer han i skytteltrafik mellan köket och matrummet tils han har plockat fram allt han tycker vi ska äta.

I morse fick jag sovmorgon. G tyckte att jag gott kunde ligga i sängen hela dagen och ta det lugnt, det var jag värd sa han. Jag fick absolut inte stiga upp och jag fick inte ens komma på tanken att ge mej ut i köket. En stund senare kom han balanserande med vår största bricka. På den stod ett jättestort glas med juice (specialjuice sa han - han hade hällt i en skvätt av alla de juicesorterna vi har hemma för tillfället, det blev faktiskt riktigt gott om än lite annorlunda), en hög med fruktkolor och en ännu större hög med chips. Det var min frukost! Så det var ju bara att hålla god min och äta min något udda frukost i sängen. B och G kom och hjälpte mej att äta upp det som fanns på brickan så det dröjde inte lång stund innan den var länsad. *s*

Ofta hör man om folk som klagar på sina barn. Speciellt här. Ibland undrar man varför vissa skaffade barn öht, eftersom dom sällan och aldrig har nått gott att säga om dom. Visst kan jag klaga på mina barn ibland och givetvis blir jag arg på dom emellanåt och vi bråkar en del, men mina barn är ändå dom underbaraste varelserna som finns på denna jord. Dom är godhjärtade, omtänksamma, hjälpsamma, duktiga i skolan, snälla mot kompisarna och roliga att umgås med. Jag är oerhört stolt över mina barn.