Som en zombie
Ja, precis så känner jag mej. Så otroligt trött... Nu väntar jag på att barnen ska somna så jag kan krypa till sängs sedan. Jag tycker inte att det känns okey att somna innan barnen, så jag får försöka hålla mej vaken nen stund till. Jag dricker nyponte samtidigt som jag skriver. Min mamma skickade det till mej. Tidigare tyckte jag att nyponte kändes så hälsokost så jag ville inte dricka det, men numera är jag heltokig i nyponte. *s* Tänk så man kan ändra sej...
Allt blev fel i går kväll. Först var det barnens läggtid. I vanliga fall ligger dom i sängen runt 20-tiden, även fast dom ibland inte somnar förrän kanske frammåt 20.30. Jag brukar låta dom läsa en stund innan dom somnar, det är ett bra sätt att varva ner och ge dom vanan vid att läsa. Jag är glad att mina barn verkar bli bokmalar, precis som mej. Dom säger ju att barn som ser sina föräldrar läsa också kommer att läsa mycket. Jag hoppas att det stämmer, för i dagens samhälle är läsning en bra kontrast till jakten på information.
I alla fall, barnen brukar ligga i säng runt 20, men igår var det ett inslag på Radio Tetuán, om barnens skola och dom aktiviteter som dom ordnar under Spanska Kulturveckan. Inslaget började inte förrän 20.45 och mina barn ville absolut inte missa det. Tyvärr visste vi inte var Radio Tetuán ligger så det blev en hel del rattande innan vi hittade rätt och då var inslaget nästan slut. Men killarna var glada ändå, det var ju barn från deras skola som pratat på RADION! Wow! Sånt är stort när man är 6 & 8 år...
Vid det laget var killarna övertrötta och skulle absolut inte sova... Det tog ett bra tag innan dom hade varvat ner, så ingen av dom somnade innan 21.30. Det är väldigt intensivt att bo ensam med 2 så aktiva barn så när dom somnat brukar jag behöva en stund för mej själv för att varva ner. I går hade jag väldigt, väldigt ont i ena knät. Jag är överrörlig i lederna och det ger bl.a. känningar av väderomslag. Jag kunde knappt stå på benen igår, så när jag la mej i sängen var det ju bara glömma att kunna sova förrens värken lagt sej lite. Så jag bloggade, surfade, skrev några mail, läste i min bok.. 2 gånger fick jag också göra tjurrusningar till badrummet för att hämta upp min sämngångare till son som kissat på sej inne på toaletten. Det var bara att tvätta av honom, byta pyjamas och leda honom tillbaka till sängen och stoppa om honom. Dom flesta gångerna är han inte ens riktigt kontaktbar när han går i sömnen så dagen därpå minns han inte varför han har en annan pyjamas på sej. Det lustiga med min son är att han oftast kissar på sej inne på toaletten. Han fixar att dra ner pyjamasbyxan men kalsongerna glömmer han bort så dom blir alldeles dyngsura. Hinner jag inte till badrummet i tid drar han bara upp pyjamasbyxorna, tvättar händerna och vandrar tillbaka till sin säng. Han märker ju inte att kalsongerna är blöta... *suckar* Förhoppningsvis växer det bort snart.
När kl. var 1 var jag fortfarande vaken... Då kom myggorna... Det var rena rama invasionen i går natt. Vi bor ju precis brevid en å, det ger mycket myggor. Jag måste fundera på nått myggmedel eller myggnät eller nått, så vi slipper bli så myggbitna i år. Men myggorna är inte lika förtjusta i killarna som i mej och min man sticker dom aldrig. I natt lyckades dom sticka mina händer, ansiktet, nacken, fotsulorna.... Jag reagerar dessutom på giftet dom sprutar in så mina myggbett brukar se ut som bölder. Hur fräscht är det att se ut som man hade pesten bara för att myggorna gillar mitt blod...?
Jag måste ha slumrat till för nästa gång jag vaknade var det för att jag hade lyckats ta hål på en vattenblåsa jag hade på en tå, Ajajajaj, vad det sved och gjorde ont! Det är otroligt att nått så litet kan göra så djävulusiskt ont. Och där med var min nattsömn totalt förstörd...
Jag brukar aldrig höra böneutropet på natten (hör det knappt på dagen heller, är så van vid det nu att jag knappt registrerar det längre), men i går natt hörde jag det. Och i mitt förvirrade tillstånd lät det som dom kallade flera gånger, omlott liksom, men det var nog bara för att jag var så uttröttad.
När väckarklockan ringde 5.30 hade jag kunnat kasta ut den genom fönstret. :-( Men det gjorde jag så klart inte. *s* Fast jag har nickat till en massa gånger under dagen.
Jag var tvungen att fixa ett snabbt ärende i Ceuta på morgonen så det blev en rätt händelserik dag. Men det får bli ett separat inlägg om det. Nu ska jag gå och plocka iordning barnens kläder inför morgondagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar