Trevlig midsommar allihopa!

Så var äntligen skolåret slut och sommarlovet har inletts. Det känns skönt men samtidigt lite stressande. Jag tror jag fått en släng av värmeslag, för helt plötsligt har vi fått högsommarvärme. I onsdags var det fortfarande så pass kyligt att jag skickade killarna till skolan med långbyxor, kortärmad t-shirt + långärmad t-shirt. Helt plötsligt, utan förvarning, slog vädret om och på eftermiddagen på onsdagen blev det helt plötsligt varmt, väldigt varmt. Säkert över 30 grader...

I vanliga fall brukar övergången mellan kyligare temperaturer och den tryckande värmen vara någon vecka i alla fall, så man hinner tvätta igenom vinterkläderna och stoppa undan dom till nästa säsong, men i år slog det om på bara några timmar. Fram till i onsdags regnade det VARENDA dag, så att tvätta kläder var ju nästan otänkbart. Därför har jag just nu hela vardagsrummet och sängen i sovrummet fullsmockade med filtar, täcken, kläder som ska tvättas eller förvaras + barnens skolböcker, teckningar, anteckningsböcker & annat skolmaterial... *blääää* Jag blir på så dåligt humör att se mitt hem så här, det ser ju ut som en loppmarknad... *urk* Och nu i helgen kommer vi knappt att vara hemma, så det kommer att få se ut på det här viset i ytterligare några dagar.

I morgon är det midsommarafton och vi kommer inte att fira nått speciellt. Det känns lite trisst för just midsommar tycker jag är en fin tradition att förmedla till sina barn. Finns det nått svenskare än midsommar?

Jag har sista kurstillfället på min kurs. Skönt för barnvaktsproblemet de här veckorna har gett mej ett antal grå hårstrån. Morgondagens lösning gillar jag INTE men jag har inget val. Jag ska lämna killarna hos en kompis, samma som förra lördagen, och sedan ska hon ta med sina egna 3 barn + mina 2 barn till skolan. En organisation som driver ett barnhem för övergivna barn har lånat skolgården för att ha en fest och på så sätt samla in lite pengar till barnhemmet. Så mina kompisar C och L kommer att vara där med sina barn + dela på ansvaret att hålla koll på mina barn (totalt 7 barn) samtidigt som dom ska hjälpa till med att göra iordning för festen. Jag avskyr att utnyttja mina kompisar på det här sättet men iom att jag inte har någon annan jag kan vända mej till (makens släktingar har alla så fullt upp med sina egna grejer) har jag helt enkelt inget val. Så fort kursen slutar ska jag rusa iväg och hämta mina barn. Det blir inget extra firande för min del. Vi hade nämligen planerat att ha någon sorts avslutningsfest på kursen men jag måste avstå, för jag kan inte gärna tvinga mina kompisar att ha ansvar för mina barn hur länge som helst heller. Och mina barn går givetvis alltid först.

Men som sagt var, idag började vi äntligen sommarlovet. Det känns helt enkelt UNDERBART och jag tänker verkligen anstränga mej för att ge killarna ett roligt lov. I fjol missade vi hela den första månaden pga allt pappersstrul med skolan, så i år måste jag försöka kompensera killarna för det. Och jag bara vägrar att tillbringa hela sommaren på stranden här i Martil, för jag är nog ingen vidare strandmänniska. Eller jo, jag gillar att vara på stranden. Jag gillar att ligga under parasollet och läsa, eller sitta och snacka med kompisar eller lyssna på musik - men jag avskyr att sola (finns det nått tråkigare än att ligga still i solen och svettas?) och jag blir stressad av att vara själv med killarna på stranden. Det är ju bara att glömma att läsa, slappa eller ta det lugnt när det inte finns fler vuxna som kan hålla ögonen på killarna. Och i juli - augusti är det så mycket folk på stranden i Martil att man omöjligt kan hålla koll på barn i deras ålder om man inte har åtminstone ett par ögon till. Punktmarkering är vad som gäller. *s* Fast jag har fått tips om några stränder i närheten som är i det närmaste folktomma och långgrunda, så där är det nog nått helt annat. Så i sommar ska vi upptäcka dom olika stränderna som finns här, för det finns ju massor med fina ställen. Martil är den största och mest kända stranden, dels för att det är lätt att ta sej hit från Tetuán och dels för att sta'n har satsat på turismen, speciellt för folk som inte har så mycket pengar. Men så länge mina barn är små föredrar jag lite lugnare stränder.

Förrutom strandliv vill jag försöka resa lite med barnen. Ett av mina mål är att upptäcka Ceuta ordentligt, verkligen lära känna stan och hitta alla smultronställen. Tanger är en annan stad som vi ska upptäcka i sommar har jag tänkt. Det går ju så bra förbindelser mellan Tetuán och Tanger - antingen tar man långfärdsbuss (ca 18 DH enkelresa, dvs 15 kr, beroende på vilket bussbolag man väljer) eller blå taxi (25 DH = 21 kr). Trots att det bara är lite drygt 55 km mellan Tetuán och Tanger tar resan ca 2 timmar med buss, för man ska över bergen och vägen är bitvis rätt smal och slingrig. Men det finns en ny väg som går från gränsen raka vägen till Tanger och följer kusten. Den vägen ska tydligen ska vara toppen - rak, bred och lättkörd. Jag har inte åkt den än. Det är kanske värt att köra omvägen upp mot gränsen innan man tar av mot Tanger bara för att slippa berg - & dalbanan på gamla vägen. Nästa vecka ska vi förbi Cervantes och låna lite böcker. Jag ska nog låna en turistguide om Tanger, för att planera nästa utflykt.

Nu måste jag göra ett sista ryck och plocka iordning lite i vardagsrummet. Kl är 22.30 och killarna sover sedan 1 timme. Jag har inte ätit middag än, för medan dom åt passade jag på att vika undan ett berg med tvätt. Det är definitivt dags för ett besök hos FLYlady! *s*