Oh boy, vilken födelsedag!

Idag (eller rättare sagt, i går) fyllde G och jag år. G blev 7 och jag lite mer. *s* G har hållit på och tjatat om sin födelsedag i säkert 2 månader nu, varje dag, minst 20 gånger om dagen. Jag tror faktiskt att vi alla har sett fram emot hans födelsedag minst lika mycket som honom. *s*

Dagen började med att väckarklockan ringde kl. 5.30. Jag var totalt slut, jag hade somnat kring 2-tiden, så jag skulle bara ligga kvar i sängen i 5 min... Haha, jag somnade så klart om som en klubbad säl och for upp som ett skott när min man ringde kl 6 för att gratta oss. :-D Jag gick och väckte barnen och dom pratade en stund med pappa. Dom sken värre än solen i Karlstad. Mommo ringde också, så lyckan var fullständig. :-)

Sedan var det presentöppning. G fick 2 Action Man-gubbar och han var överlycklig. Han måste ha en bra bit över 20 gubbar nu, så jag tror nog att det räcker. Fast han leker med dom allihopa och det är nog hans favoritleksaker. Även B fick en present. Sist vi var i Ceuta hade jag köpt 3 tidningar av en barn/ungdomstidning som handlar om olika vetenskapliga grejer, forskning, intressanta fakta om allt möjligt. Lite som Vetenskapens Värld men för barn och med jätteintressanta artiklar för både stora och små. B blev jättelycklig han med.

Det var meningen att vi skulle ha åkt till Parque Mediterráneo i Ceuta, för att bada hela dagen. Men jag vaknade med lite lätt halsont, B snorade och det var morgonkyligt så jag satte Plan B i verket - bio i Ceuta. Jag försökte komma ut på nätet för att kolla vilka filmer som går nu och när. Det finns 2 biografer i Ceuta. Men jag kom inte ut på nätet (se tidigare inlägg), så till slut gav jag upp och vi åkte till gränsen.

Det kan vara lite rörigt vid gränsen, men idag kändes det extra rörigt av någon anledning. Jag brukar alltid be om extra gränslappar (man måste fylla i en lapp varje gång man passerar gränsen och ange namn, passnummer och en del annat) men i morse hade dom inga extra, så för första gången på länge åkte vi upp utan att ha lappar i väskan. Vi kom över till slut, men det tog nog sina 30 minuter.

Väl i Ceuta var det lite morgonkyligt fortfarande och lite lätt molningt. Det är ju inget ovanligt. Vi gick en liten prommenad och kilade in på ett snabbkök för att handla lite. Där träffade vi på en äldre kvinna som brukar fördriva tiden i pysselaffären jag nästan alltid besöker när jag är i Ceuta. Vi pratade en stund medan vi stod i kön. Det är roligt att vara igenkänd och ha någon att hälsa på. Jag börjar få rätt många bekanta nu i Ceuta.

Medan vi stod på posten och köpte frimärken började det regna lite smått. Och så brakade det loss - ett riktigt fruktansvärt regnväder som varade av och till i flera timmar. Gissa om vi blev blöta? För paraplyerna sålde ju slut på nolltid i city, så vi fick klara oss utan. Vi fick satsa på dom stunder då det regnade mindre för att spinga till nästa ställe. Om vi inte åker på en varsin förkylning efter det här lär vi ha en motståndskraft som heter duga...

Pga regnet blev det lunch på McDonalds. Vi hade nämligen tänkt äta på Señor Patata (dom serverar bl.a. bakad potatis, en klar raritet här), men det gick inte att gå dit utan att bli halvdränkt så vi sprang till "gamla vanliga stället" istället. Det blev en lång lunch idag och när det höll upp en stund rusade vi iväg. Sedan småsprang vi i etapper för att komma fram till Parque Ceuta, Ceutas största shoppingcenter med bio och massvis med affärer.

Vi kom fram till Parque Ceuta kring kl. 14 vår tid. Vi gick och kollade bion. Filmen "Cars" skulle gå kl. 18.30 spansk tid, perfekt! Vi hade 2½ timme på oss så vi tittade i en massa affärer, shoppade lite mer och hade allmänt kul.

Äntligen var det dags för bio! Vi hade inte varit på bio på över 1 år så killarna tyckte att det skulle bli jättespännande. Vi kom upp till bion kring 18.10 och salen var öppen så vi gick in och satte oss. G var helt lyrisk - vi var dom första i salen! 20 minuter senare var det bara vi, 2 pappor och deras barn i helasalongen - men ingen film... 18.40 kom ytterligare en pappa med sina barn och några minuter senare en pappa till med barn i släptåg. Konstigt att det bara var pappor på bion, förrutom jag då alltså... Var mammorna på jobbet kanske? Först runt 18.50 startade filmen. Och killarna blev fast från allra första början och njöt i fulla drag. Jag kan verkligen rekomendera den här filmen, den var jättekul och underhållande och visar på vikten av vänskap. Nu ska vi försöka hitta filmen i zouken så vi kan se den igen.

Efter filmen gick vi till busshållplatsen. Det tar nog sina modiga 15 - 20 min att gå till vår hållplats men det var skönt att komma ut i friska luften efter nästan 3 timmar innomhus med kraftig luftkonditionering.

Klockan hade hunnit bli över 20 (vår tid) innan vi kom ner till gränsen. Det var redan mörkt och rena rama kaoset... Jag har bara haft gott att säga om gränsen de senaste månaderna, men idag var det inte roligt att ta sej över. Det tog runt 1 timme...

Väl inne i Marocko igen tog vi taxi till Tetuán. I vanliga fall åker vi alltid via Rincón, för det är både billigare och snabbare, men vis av vår erfarenhet från vår senaste resa när vi blev stående i över 1 timme i nattsvart mörker i Rincón, beslöt jag mej för att ta den längre vägen. G somnade nästan direkt och B somnade han med efter en stund. det behövde dom, det har varit en tuff dag idag.

Det visade sej minst lika svårt att få tag på en taxi i Tetuán. Skönt att augusti snart är slut så det blir lite ordning på transporten här! Jag hade ingen större lust att stå ute i den kalla natten med killarna hur länge som helst. Det var 21 grader och vi frös. Jag chansade på bussen istället och det visade sej att jag hade chansat helt rätt! Bussen tar visserligen mycket längre tid, upp till 1 timme mot taxins 15 min, men det var varmt på bussen och det kostade oss bara 3 DH att komma hem, i jämförelse med taxins 15 - 30 DH (nattaxan är högre men ibland kan man prata sej ifrån den). När bussen körde förbi taxihållplatsen var kön jättelång och ingen taxi i sikte. Då kändes det skönt att sitta på skumpadumpabussen i värmen. *s* Killarna fick också en annorlunda åktur. När vi klev på var bussen knökfull. Killarna blev upplyfta på motorn. Bussarna här har säkert antikvärde. Bussens motor sitter under bussen brevid förarsätet, så föraren måste klättra över motorn för att kunna komma åt ratten. Det är ett perfekt utrymme ovanpå motorn för att sätta några barn. *s* Dom hade ju årets utsikt över vägen + att dom kunde kolla på chaffisen när han körde. B tyckte att det var superhäftigt, G höll på att somna där han satt...

Väl hemma konstaterade vi att vi varit borta i över 14 timmar! Jag kokade vatten till en varsin Varma Koppen. Sedan nästan rusade killarna till badrummet för att borsta tänderna och gå och lägga sej. Och nu sover dom så gott... Jag hoppas vi alla 3 kan ta lite sovmorgon i morgon, jag tror vi behöver det... Och så köper vi kanske en varsin bakelse i morgon, idag glömde vi liksoom bort det...

Summa summarum, det har varit en händelserik födelsedag och jag tror vi kan leva på den här dagen länge nu. Om inte annat så med vårt nya spel, Kinaschack. i morgon ska jag lära killarna hur man spelar och sedan kan vi sätta igång. Jag älskar kinaschack, jag tycker att det är ett superkul spel. Jag gillar att spela sällskapsspel med killarna och gör det då och då. Nu lär det bli ännu mer av det.:-)

Over & out! Nu håller jag på att somna här... Jag får packa upp i morgon istället...