fredag, augusti 11, 2006

Trött på sommarlov!

Idag önskar jag att skolan började snart. Visst är det jätemysigt att ha sommarlov, få sovmornar och umgås med barnen - men ibland kan det bli lite väl mycket av den biten. Just nu känns det som mitt liv går på sparlåga, i väntan på skolstart. Det är väldigt mycket barnens behov och viljor som styr just nu.

Jag har egentligen inget emot att umgås med mina barn. Tvärtom! Det är ju därför jag är hemmamamma. Jag har bytt pengar mot mer tid med barnen. Men efter 2 månaders intensiv samvaro dygnet runt känner jag att vi alla behöver en liten paus från varandra.

Folk här tycker att jag är en elak mamma som inte tar mina barn till stranden varje dag. Visst, det är jag kanske. Men det tar 1 timme att gå i var riktning, och ska vi gå vill jag komma iväg hemifrån innan 10 på morgonen så vi hinner dit innan stranden blir överfull. Det finns givetvis närmare stränder, men dom är knökfulla och inte så rena, och med tanke på att båda mina barn har haft hudproblem vill jag inte att dom ska bada i smutsigt vatten. Jag är kanske lite lat, men jag vill inte behöva stiga upp kl 7 varje dag på sommarlovet, vad är då vitsen med att vara ledig? Dessutom tycker jag att det är lite småtrisst att vara själv med barnen på stranden. Dom är ju i vattnet mesta tiden, medan jag själv sitter och vaktar. Ingen av dom kan simma och G är dessutom totalt orädd för vatten och går gärna ut på djupt vatten. I år är det fullt med brännmaneter längst med hela kusten och jag tycker att dom är så äckliga. Så en dag på stranden betyder skoj för barnen och en väldans massa stress för mej. Det blir nog bättre nästa sommar när barnen är lite äldre och förhoppningsvis förnuftigare. Då kan jag kanske t.o.m. bläddra lite i någon tidning medan dom badar och slippa sitta som en hök.

Jag vill hellre gå med dom till poolen. Det finns en pool här i Martil, men man betalar rätt mycket i inträde, så för att det ska kännas som väl investerade pengar ska vi tillbringa åtminstone halva dagen där. Nästa vecka ska vi gå dit, det har jag lovat killarna.

Sommaren i år är ovanligt varm. Jag känner att jag helst sitter inne dom varma timmarna, så egentligen är det först efter kl 6 på kvällen som vi kan vara ute. Då försöker jag få med killarna på en promenad varje kväll.

Killarnas kompisar är som bortblåsta... Några vet jag är i Spanien på semester, andra umgås med släkt och vänner, så just nu har killarna bara varandra, och mej...

B är inne i en intensiv rit-period just nu. Han ägnar timtals varje dag åt att rita. Jag är jätteglad över det! B fick syrebrist vid förlossningen och det har bl.a. gett honom en del motoriska svårigheter. Han har alltid haft väldigt svårt med finmotoriken och har därför avskytt att rita. Men nu börjar han få kontroll över händerna så att öga-hand-koordinationen fungerar bättre. Och helt plötsligt har jag fått en kille som ÄLSKAR att rita!!! Det känns som ännu en pusselbit har fallit på plats.

Nackdelen med att B helst av allt vill vara inne hela dagarna och rita är att G får långtråkigt. Han har ju ingen att leka med. Och G har ett väldigt stort rörelsebehov och måste få leka av sej varje dag. Nu när B inte vill leka med honom, hänger G mej i bakhasorna hela tiden och vill att jag leker med honom. Så visst leker vi, men inte lika mycket och inte lika länge som en kompis i hans ålder skulle göra. Någon måste ju laga mat och städa och fixa annat också. Det gör att G blir uttråkad och muckar gräl med allt och alla. Han är rätt jobbig just nu. Men jag vet ju vad det beror på. Han saknar sina kompisar!

Det är 31 dagar kvar till skolstart. Tills dess ska allt deras skolmaterial + böcker vara inköpta och stå fint packat i deras nya ryggsäckar. Deras höst- och vinterkläder ska ses igenom och en hel del nytt ska inhandlas. Deras mat-och sovtider ska ändras, så omställningen till skoltider inte blir så stor. Dom måste få tillbaka vanan vid att läsa och göra läxor. För min del innebär detta en hel del jobb, men det är roligt jobb! Jag älskar skolstarten! För ett nytt skolår betyder nya utmaningar, nya löften, nya kunskaper.

Jag har en del grejer inplanerade till de kommande veckorna. Nästa vecka fyller G och jag år. Det är nått G inte låter oss glömma, för han påminner oss ungefär 100 gånger om dagen och har gjort så sedan i början av juni... *suckar* Gissa om jag längtar tills hans födelsedag är över? I går var vi och köpte hans present i Ceuta. B och jag höll på att få gråa hår av allt smusslande, för att G inte skulle upptäcka vad vi köpt för nått. Det är ju svårt att köpa presenter när gåvans mottagare är med, speciellt i kassan när allt far förbi på bandet. Men så långt gick allt bra. Och jag lyckades gömma presenten i väskan och vi kom hem med den, fortfarande osedd. Men vet ni vad ungen går och gör? När vi kom hem gick jag på toa innan jag hade packat upp väskan (tänkte göra det när dom sov för att förflytta presenter i lugn och ro utan nyfikna blickar) - och G passar givetvis på att öppna väskan och kolla! Så nu är den överraskningen förstörd!!! Förgrymmade uuunge! Ja ja, jag tror han blev nöjd i alla fall...

Födelsedagen tänker jag tillbringa i en pool i Ceuta! Det blir en överraskning, som jag definitivt inte tänker prata med killarna om. Dom får reda på den på vägen till taxin tänkte jag. *s* Sedan blir det McDonalds och slutligen ska vi shoppa skolkläder.

I morgon och på söndag ska jag scrappa hela dagen. Det är cybercrop på Scrappiz och jag tänker försöka göra åtminstone 10 sidor den här helgen. Killarna får försöka underhålla sej själva, eller tillverka kort. Det tycker dom är roligt så det ska nog gå bra att sysselsätta dom. I går köpte vi en väldans massa godis & chips i Ceuta så dom får väl sysselsätta sej med att tugga. *s* Och på måndag ska vi tillbringa dagen i poolen här i Martil, det blir deras belöning för att dom låter mej scrappa.

Men vad gör vi resten av tiden? Jag har total idétorka... Det är 31 långa dagar kvar till ett normalt liv igen, med rutiner och egen tid för oss alla. Kom gärna med förslag!

Oj, nu smälter jag bort snart!!!! Jag ska gå och fixa lite mer is, det behöver vi!

7 kommentarer:

Anna Malaga sa...

Oj, har du ingen avlastning alls? Dâ förstâr jag att det blir tärande, man mâste helt enkelt sitta själv och bläddra i en tidning ibland.
Kan du inte lämna dem en dag hos släktingar? Eller sätta dem i simskola eller nâgon annan aktivitet?
Här är folk helt strandgalna, men vi vill inte heller vara pâ stranden varje dag. Här kommer lite om hur jag sysselsätter D, kanske kan du använda nâgon idé:
*Jag brukar vika ihop a4-ark, klippa och häfta i ryggen. Sen skriver jag och ritar lite pâ varje sida sâ att det bli en berättelse. Sen fâr sonen göra en likadan, som jag läser.
*LEGO. Han brukar titta pâ TV och sen bygga vad han har sett, t.ex alla bilarna i formel 1 loppet (det tar minst en timme)
*Han fâr putsa fönster, dammtorka och är chef för blomvattningen
*Vi har en lâng korridor som är kanonbra för bollspel. Med en vanlig boll och drickyoghurtflaskor han vi gjort ett bowlingspel. Med en mindre boll, en pinne och lite hinder, blir det en minigolfbana. Sen kan man t.ex. ha en tom papperskorg och träna basket med, kanske sätta smâ märken och se hur lângt ifrân man kan stâ
*Âka till köpcenter med AC, MCDonalds och lekplatser
*Kanske nâgon av dina killar vill brevväxla med min?

Jag tycker ocksâ att sommaren är förtvivlat lâng och varm. Hoppas ni har jättekul pâ födelsedagen, grattis!! Kommer din mamma ner nâgot, förresten?

Anna Malaga sa...

..och maneter, ja. Det är tydligen nâgon slags manetinvasion pga klimatförändringen. Hela kusten frân Barcelona till Granada är nerlusad, men vi har sluppit än sâ länge. Mankan bli ganska ordentligt brännskadad av dem.

Nejma sa...

God morgon Anna!

Nä, inte har jag så mycket avlastning inte. :-( I början tyckte nog släkten att det var lite jobbigt, pga att barnen var allergiska och hade andra hälsoproblem, och sedan var det det därmed språket. Det är ju först nu som barnen börjar klara sej på sin marockanska. Det är inte så att släkten inte vill umgås med mina barn, för visst vill dom det. Det är bara det att alla har så mycket med sina egna liv att dom helt ekelt inte kommer på att mina barn kanske också vill följa med på roliga grejer eller bara komma iväg hemifrån en stund...

Killarna har var och en fått följa med faster & farbror en dag till stranden och en dag lämnade jag dom till faster när jag åkte till Tangier för att hämta min kompis. Det är all egentid jag fått i sommar. Tyvärr finns här ingen simskola eller andra barnaktiviteter där man kan lämna barnen en stund. Dom allra flesta barnen har ju släktingar & vänner som kan avlasta föräldrarna ibland - eller så låter man barnen helt eneklt leka ute på gatan... Och det gör inte jag. Så då får jag ju liksom "skylla mej själv" som jag får höra emellanåt när jag vågar antyda lite att jag är lite less på att alltid ha barnen med mej.

Lego gillar lillen, han kan bygga med lego i timmar... B är inte lika förtjust, men nu sedan han blivit ritgalen jobbar dom ihop. G bygger och B ritar av. En perfekt kombination! *s*

Tyvärr har vi ingen direkt korridor, men jag ska samla på drickyoghurtflaskor fr.o.m. nu så kan vi göra ett bowlingspel ändå. Man måste ju inte ha så lång bana bara. Minigolf lät också kul!

Att göra böcker är en bra grej! Det ska jag komma ihåg.

Tyvärr har vi inget köpcenter här i närheten. Det närmsta är Marjane, men det är ju inte speciellt stort. Så ska vi ha både mat & affärer blir det antingen Ceuta eller Tangier.

Lekplatser finns det inga här i närheten. Men har man tillgång till bil finns det flera mindre parker med både lekplats och uteservering, så hela familjen kan ha kul. Men för oss stupar det alltså på transporten. :-(

Jag ska höra med killarna om dom vill ha en brevkompis. Visst är D mitt emellan mina killar? Eller lika gammal som G? *teflonminne* Båda mina började brevväxla (kommer du ihåg vykorten på UFO-sidan?) men det stupade på att G inte fixar att skriva på svenska. :-( B har en kompis i Sverige som han skriver till då och då.

Nu till hösten ska jag verkligen satsa på körkortet och till våren ska jag köpa en bil. Sedan är våra sysselsättningsproblem över! För då är det bara att packa in oss i bilen och åka till vilken strand, lekplats eller stad vi vill. Att ha en bil ger livet en helt annan dimension. Så till nästa sommar så blir det nog roligare!

*Kram!!!*
/Nejma

Anna Malaga sa...

Ja, verkligen, att ha bil är en otrolig frihet!
Min son är född i maj -00, hur gamla är dina?

Nejma sa...

Anna - B är född i juli -97 och G i augusti - 99. Varför har jag alltid för mej att D är 1 år äldre än min G? Så D börjar 1:an i september? G börjar 2:an och B 3:an (ville inte att han skulle hoppa över en åk när vi bytte från svensk till spansk skola).

/Nejma

Pia-Pralin sa...

Hoppas att det är ok om jag länkar dig från min blogg? :-)

Nejma sa...

Pia-pralin - givetvis är det helt okey! *s* Skriver du upp adressen bara så jag kan kila förbi och se hur du har det?

/Nejma