Ekonomisk boom

Det pågår en ekonomisk boom i Marocko. Det byggs och investeras, nya företag startas och gamla bygger ut... Det är en otrolig snurr på pengarna just nu. Än har gemene man kanske inte märkt så mycket av boomen, annat än att priserna gått upp på sista tiden och att det satsas väldigt mycket krut på att förbättre infrastrukturen, men förhoppningsvis visar sej boomen snart i konkreta saker som folk kan ha nytta av i sitt dagliga liv.

Bara i vårt lilla kvarter byggs just nu 5 hus om. Från att ha varit enplans- eller tvåplanshus i mer eller mindre fallfärdigt skick kommer åtminstone det ena att bli minst 4 våningar högt. Dom andra har inte kommit lika långt i byggandet så än hinner dom växa mycket på höjden innan dom är klara för inflyttning. Här byggs ju husen från grunden, tegelsten för tegelsten. Inga färdiga cementväggar som smälls upp på en dag här inte utan arbetet med att bygga ett hus tar flera veckor, ibland till och med månader. Från tidig morgon till sent på kvällen veckans alla dagar jobbar gubbarna med att forsla upp tegelstenarna och få dom på plats. Det är rätt spännande att följa deras framsteg dag för dag.

I våras byggdes hela Rincóns strandpromenad och centrum om. Det var tidigare en sömnig fiskeby som med den nya strandpromenaden tagit klivet in i 2000-talet. Och än är det inte klart! Ett shoppingcenter av europeisk modell och ett gigantiskt akvarium håller på att byggas i anslutning till strandpromenaden. Snart är lantortsidyllen ett minne blott och Rincón blir nästa turistmagnet.

I samband med att Rincón byggdes om började man också bygga en ny väg dit från Tetuán. Samtidigt passade man på att göra flera nya rondeller och broar och asfaltera om en massa gator i närheten av den nya vägen. Vägen mellan gränsen och Rincón byggdes om för inte så länge sedan, så snart kommer vi att ha modern, bred och fin väg hela vägen mellan Tetuán och gränsen. Hurra! Snart tar det nog bara en dryg halvtimme att köra dom knappt 45 km fågelvägen som skiljer Ceuta och Tetuán. Första gången jag åkte samma sträcka tog det närmare 2 timmar....

En av dom mest trafikerade vägarna här sommartid är givetvis vägen till Martil. I somras var det riktigt riktigt illa, med köer på upp till 10 km - i vardera riktning!!! Nu har dom visst påbörjat en helt ny väg som ska bli mycket kortare och framför allt flerfilig. Vägen är tvåfilig (en i varje riktning) just nu, men det hindrar ju inte bilisterna från att köra fyrfiligt allt som oftast. Det är MYCKET trafik på vägen mellan städerna så den dagen den nya vägen invigs kommer en stor sten att falla från mångas bröst.

Under nästan hela förra hösten, vintern och våren höll dom på att riva upp, täcka igen, riva upp och täcka igen en av huvudlederna ut ur Tetuán. Det är tydligen ett nytt reningssystem som ska ta hand om föroreningarna i avloppsvattnet innan det rinner ut i havet. Det är ju verkligen på tiden! Det har varit ett megaarbete men nu ar dom klara och trafiken flyter på som vanligt. Jag hoppas att reningsfiltren ger den önskade effekten för miljötänket ligger ännu bra mycket efter Europa. Men inte p.g.a. bristande intresse utan p.g.a. bristande infrastruktur och ekonomi. Jag hoppas att boomen ger mer klirr åt miljön, det är inte en dag för tidigt. Och förhoppningsvis lite mer klirr i folks plånböcker.

En annan sak som slagit mej är att det blir allt vanligare med datorer har. Numera är det nästan omöjligt att gå till nått kontor utan att hitta minst en dator, oavsett hur gammal den är. Fast oftast är det riktiga tekniska vrålåk som står där, såna datorer som man bara drömmer om att ha. Datorn har definitivt tagit sej in i den marockanska administrationen. Dom stackars handläggarna har det lite tufft, för har man aldrig använt en dator tidigare tar det lite tid i början, men datoriseringen är ett faktum. Gubbarna vid gränsen har verkligen fått in snitsen nu, jag tycker det nästan känns som dom alltid haft dator och ändå är det bara lite drygt ett år.

Kösystem med nummerlapp börjar också bli allt vanligare. På Maroc Telecoms betalkontor i Tetuán har dom haft det så länge jag bott här och där funkar det hur bra som helst. På deras andra kontor, där man beställer abonemang och felanmäler, har dom visserligen ett kösystem men ingen vet hur det funkar egentligen, det verkar bero mest på personalens dagsform. Man tar en nummerlapp och väntar på sin tur, men sedan pekar handläggarna på den dom vill hjälpa och då är det dennes tur. Det gör att man aldrig riktigt vet när det är ens tur, men nummerlapp måste man ha i vilket fall som helst. Ingen nummerlapp = ingen hjälp.

Den här månaden har dom installerat kösystem med nummerlapp på Amendis kontor här i Martil. Jag säger bara - totalt kaos och förvirring! Inte alla marockaner har telefon hemma och än mindre internet så dom har inte kommit i kontakt med Maroc Telecoms kölappar. Men dom allra flesta marockaner här i området har el och vatten i sina hem, oavsett hur litet hem dom än har. En gång i månaden kommer bergsbönderna från området kring Martil och Cabo Negro in till Amendis kontor för att betala el och vatten. Och vad möts dom av denna månad? En minimal liten apparat brevid en pelare där man ska trycka på en skärm på rätt ställe för att få ut en papperslapp med krumelurer på. Lappen är nämligen skriven på franska för att passa sydmarockanernas administration och väldigt, väldigt få av bönderna här i området kan franska. Dom allra flesta kan ju varken läsa eller skriva. Jag har av olika anledningar tillbringat 3 förmiddagar på Amendis kontor den här veckan och det har varit lika spännande varje gång någon ny kund kommit innanför dörren. Först ska man fatta att man ska leta efter nått nytt, sedan ska man hitta den lilla lådan, därefter klura ut vad det är man har för ärende (betala eller beställa/ändra eller annat administrativt). När man kommit så långt ska man försöka lista ut var på den minimala skärmen man ska trycka och att man måste vänta på att en nummerlapp kommer ut. Sedan börjar cirkusen med att gå till rätt kassa när det är ens tur. Om man inte kan läsa, hur ska man då fatta vilket nummer man har? Folk har varit så oerhört hjälpsamma och verkligen gått in med själ och hjärta för att hjälpa alla förvirrade stackare som inte har haft en aning om vad som händer. Damerna i kassan har gjort ett beundransvärt jobb och haft ett sånt tålamod att jag skulle vilja skänka en bukett till var och en av dom. Att modernisera Marocko är inget man gör på en fikapaus, det är en oerhört långsam process. Men varje litet steg frammåt är ett steg i rätt riktning.