Sjuklingar

Just nu har jag två sjuklingar hemma och en på sjukhus.

I förrgår kväll ringde min svägerska mej för att berätta att barnens farfar ligger på sjukhus. Han har dåligt hjärta och har medicin för det. Men envis som han är så vägrar han ta medicinen så fort han mår bättre. Och det innebär så klart att han förr eller senare hamnar på sjukhus igen... Och nu är det alltså dags igen. Jag var förbi sjukhuset 2 gånger igår och på dom timmarna som gick mellan besöken blev han lite piggare. Han har dropp och syrgas och kan inte prata, men ögonen ser rätt pigga ut och det märks att han tycker om att få besök.

Jag har hört så mycket dåligt om marockanska sjukhus, riktiga skräckhistorier! Men min begränsade erfarenhet av marockasnk sjukvård så här långt är bara positiv. Min svärfar ligger på en privat klinik som ligger mitt i stan. Min svärfar är absolut ingen rik man men han hade turen att arbeta för ett företag som betalat hans sjukförsäkring och nu som pensionär fortsätter han att betala en obetydlig summa varje månad. Det finns ett 20-tal rum på kliniken. Det verkar finnas gott om personal. På min svärfars rum finns en soffa man kan göra om till säng, en garderob, egen toalett, TV och den medicinska utrustning han behöver. Och maten dom serverar till sjuklingarna såg väldigt god ut! Rummet är rent och fräscht och hela kliniken verkar väldigt välstädad och välskött. På översta våningen finns en cafeteria/restaurang för anhöriga. Det kändes faktiskt mycket fräschare där än på många svenska sjukhus jag varit på. Att behöva dela rum med 3 familjer när man har sjukt barn är definitivt ingen höjdare och inte heller att behöva sova på madrass på golvet eller i fotölj... Men så såg/ser ju den svenska sjukvården ut på sina håll.

Meningen var att jag skulle åkt in till sjukhuset nu på morgonen för att titta till svärfar, men istället väcktes jag av B klockan 3 i morse. Då hade han kräkts på golvet i sitt rum. Sedan fortsatte han kräkas hela natten igenom och hann dessutom med ett par vändor på toaletten. Hej och hå! Tänk att barnen alltid blir magsjuka när det är som minst lämpligt! Jag var helt slut när jag skulle ha stigit upp i morse (5.30) så jag lät G vara hemma idag och klev upp först klockan 7 för att gå och säga till familjen som skjussar barnen att båda killarna stannar hemma idag. FY PÅ MEJ! Men det visade sej vara klokt, för nu är det han som har diarré. B mår bättre och har fått behålla de rostade mackorna han åt till frukost. Jag hoppas att G kryar på sej snart han med. Dom ser rätt pigga ut så det verkar inte vara nått allvarligt i alla fall.

Jag fick precis ett SMS från min svägerska. Svärfar mår bättre! Jag hoppas jag kommer iväg till sjukhuset i morgon. Och jag hoppas att svärfar har lärt sej sin läxa nu, har man en livslång sjukdom kan man inte bara strunta i medicinen.... Nu ska jag diska och sedan ska jag försöka vila lite siesta en stund. Det blev ju inte så mycket sömn i morse.