tisdag, augusti 28, 2007

Promenera mera

Jag läste precis en artikel i Aftonbladet.se
om fördelarna med morgonpromenader. För mej är det inget nytt, för jag har promenerat i flera år nu, ända sedan jag fick min äldste son. Han föddes svårt lungsjuk och krävde vård dygnet runt. Det gjorde att jag inte kunde motionera bort graviditetskilona (över 35 kg!) på gym eller nått annat kul. Lösningen blev långpromenader. Jag packade ner honom i vagnen, tog med hans mediciner och så började vi gå... och gå.... och gå.... Det blev nog några timmar nästan varje dag. Kilona började försvinna. Efter 1 år var jag nere på det jag vägt innan jag skrev in mej på MVC och när jag blev gravid med son nr. 2 vägde jag några kilo under "innan-graviditetsvikten". Med nr. 2 gick jag upp mindre i vikt (trots foglossning och en ENORM mage som tvingade mej att sitta inne nästan hela graviditeten, eftersom jag tippade över i trappan! Var tvungen att ha någon med mej och gå ner för trappan baklänges.) och det tog inte ens ett år innan jag var nere på matchvikt, tack vare att det var 2 barn i vagnen och det ger bra motstånd i uppförsbackarna.

Nu när hösten snart är här tänker jag börja med långpromenaderna igen. Jag försöker övertala min bästis, men hon skyller alltid på tidsbrist. Dessutom är hon lite överviktig och tycker att det är jobbigt att promenera, bilen är bättre. Just därför behöver hon promenaderna. Så jag fortsätter att bearbeta henne. Jag vill inte gå själv....

Barnen börjar skolan om lite mindre än 2 veckor, men jag vet ju inte om vårt kök är klart tills dess. När allt är klart och på plats igen ska jag börja med promenaderna igen. En halvtimme varje morgon efter att jag lämnat barnen, till att börja med. Det tror jag är en bra start. Helst skulle jag vilja gå en timme, men jag vet inte om jag kan hitta en hel timme VARJE morgon. Jag vill ju lägga in yoga varje dag också. Mitt schema kommer ju att bli väldigt tajt fr.o.m. oktober. Men motionen är viktig för mej, det är ju en garanti för att jag ska orka med mitt nya, superaktiva liv. Om jag nu bara lyckades övertala bästisen så skulle allt vara frid och fröjd....

Hur gör ni för att hitta tid för vardagsmotionen? Tränar ni regelbundet? Vad tränar ni i så fall?

6 kommentarer:

Sofia sa...

Jag har väldigt svårt att ta mig tid till att motionera. Den enda form av motion jag inte lessnar på direkt är just promenader. Problemet är att jag inte gärna promenerar när det har blivit mörkt, vilket ju inte är något problem sommartid, men däremot all annan tid om året. Att promenera på morgonen har aldrig funkat för mig. När jag varit på hälsokontroll så har jag fått det förklarat för mig att när man har lågt blodtryck (som jag har) så tar det ofta lite tid innan man "vaknar" och då ska man inte kämpa för att promenera på morgonen, utan acceptera läget som det är och gå den tid som känns bäst. :)

Just nu så är jag glad om jag orkar gå i tio-tjugo minuter utan att bli totalt slut efteråt, men det har ju med sjukdomen att göra.

Kram

Nejma sa...

Sofia, försök komma ut på promenader mitt på dagen. Även om du går 17 varv runt ditt hus så är det ändå motion. Förstår din tanke med att det är lite jobbigt att gå när det är mörkt. Passa på nu när du är sjukskriven. Jag fick faktiskt det rådet av min läkare när jag var utbränd, för solen i kombination med motion hjälper till att häva utbrädheten. Även om det så bara är 15 min/dag.

Kram,
Nejma

Sofia sa...

Ja, det är just det, jag ska försöka komma ut på promenader, men hittills så har det bara gått två ggr. I förrgår o idag... Men men, sakta men säkert framåt...

Kram

Pumita sa...

Jag gick på vattengympa förr (och gympade hemma) men numera blir det mest långa raska (blir svettig och varm) promenader. Stegmätare kan man ju ha om man tycker om att se resultat svart på vitt. Det är många arbetsplatser som ordnar stegtävlingar har jag märkt. Min egen startar på måndag. Det ska bli kul!

Åsa sa...

Jag cyklar! Till stan, till affären, till träningen, till jobbet, till skolan, till kompisar, till Blomsterlandet osv...och hem igen :) Ett alldeles ypperligt alternativ till vardagsmotion. Och bäst av allt - det finns cykellampor så inte behöver man vara rädd för mörkret :)

Nejma sa...

Pumita - Jag fick en stegmätare i present av mina föräldrar. Den sak jag plocka fram när jag börjar med mina (förhoppningsvis) dagliga promenader. Jag tycker det verkar vara en kul sak att ha.

Åsa - Jag gillar att cykla. Det är ett smart sätt att ta sej fram. Och superbra motion! Mycket frisk luft får man på köpet. Men tyvärr har jag problem med mina knän och har fått lägga cyklingen på hyllan.:-(

/Nejma