Safi, baraka.

Resan till Málaga har gett mej ny energi. Jag har kommit tillbaka hem med nya idéer och ny kraft. Efter 3 månader i en bostad som mer liknade en uppsamlingsplats för återvinning än ett hem har jag bestämt mej för att det är slut med att vänta på att "de andra" uppfyller sin bit av jobbet. Safi, baraka, som marockanerna säger.

Steg 1 var att besöka snickaren. Resten av ombyggnaden var ju klar för en månad sedan och sedan dess har vi suttit här med lådor och kassar överallt, i väntan på att kunna flytta allt tillbaka till dess rätta plats. Besöket hos snickaren var inte direkt upplyftande, för han har knappt gjort nått alls sedan det sista besöket, för en månad sedan. *morr* Det verkar vara långt kvar tills vi får ett hem igen. Snickaren fick sina fiskar varma, för jag är allt annat än nöjd med hans jobb. Han lovade att jag ska få möblerna nästa vecka. Haha, det tror jag ju vad jag vill om... Men han verkar ha fattat pikarna i alla fall och förhoppningsvis kommer han med någon av möblerna nästa vecka. Han var här i går för att mäta köksskåpen, för femtielfte gången. På samma gång tog han sej en titt på min garderob, som totalt gett upp och i princip ramlat ihop. Nu är min säng min garderob och jag sover bland kläder, viktiga papper, medicin och böcker. *suckar* Snickaren lovade komma tillbaka på måndag för att spika ihop min garderob igen och förstärka hyllorna. Plastploppar för att hålla klädstången och miniploppar för att hålla hyllorna - nä, det är klart att det inte funkar i längden. Made in Morocco, Kiteakvalitet. Så förhoppningsvis får jag tillbaka min säng på måndag.

Jag har pratat med min svägerska om rummet på taket. Ända sedan vi köpte den här lägenheten har vi delat den med svågern och svägerskan. Det är vår lägenhet men vi har låtit dom bo här för att inte låta lägenheten stå tom nästan hela året. I början bodde de här i lägenheten mellan maj och september när vi var i Sverige och i rummet på taket när vi var här. Sedan vi flyttade hit har dom tillbringat somrarna där uppe. Nu väntar jag på att dom ska komma och tömma rummet. Jag hoppas jag inte behöver vänta så länge, för jag behöver verkligen rummet. Tänk vad skönt det hade varit om jag hade kunnat ställa in alla köksgrejerna där istället för att behöva ha allt i vardagsrummet. 3 månader utan vardagsrum är på tok för lång tid. Barnen har ju inte haft någonstans att leka, jag har inte kommit åt att städa, vi har knappt kunnat se på TV pga alla lådorna med sånt som hör till nått annat rum. Så länge vi inte bodde här var det helt okey att dom hade rummet, men förr eller senare måste dom ju skaffa eget eller flytta in hos någon annan. Eller helt enkelt pendla som så många andra. I början hade jag lite dåligt samvete, för vi har ju faktiskt en bostad och går inte under utan det rummet. Men sedan tänkte jag efter - dom har ju också en bostad, inne i stan. Hade dom varit hemlösa hade det varit nått annat, men nu pratar vi alltså om en semesterbostad åt dom, inte en åretruntbostad. Däremot är rummet en del av vårt åretruntboende. Så vem har störst behov av rummet? Vi som kan utnyttja det året runt eller dom som belamrar det med deras grejer hela året men bara utnyttjar det 3 månader/år? Nu har jag inte dåligt samvete längre, för jag har stora planer för det rummet. Safi, baraka. Gästrum (jag tror vi skulle få fler besök hit då), studierum för barnen och mej, musikrum för barnen, tonårsrum när dom kommer upp i den åldern, arbetsrum för mej (jag har tackat nej till att ge privatlektioner i år pga att jag inte har någonstans att vara med eleverna och att hyra ett rum när jag redan har ett rum känns helt fel), sommarrum (det är lägenhetens svalaste rum på sommaren och har havsutsikt)... Det kommer att bli vårt allt-i-allorum. Till våren ska jag sätta in riktiga fönster istället för träluckorna som är nu. Det gör att vi kommer att kunna utnyttja rummet hela året, även de kallaste dagarna.

Jag har köpt en handdukshylla till badrummet och en handdukshängare till köket. Hitills har jag bara fått upp handdukshängaren, men i morgon ger jag mej i kast med hyllan. Det var svårare än jag trodde att borra i kakel, men det gick bra när jag väl kom på hur jag skulle göra. Sedan ska jag köpa hängare till badrummet också. Det börjar bli dags att få klart här hemma. Det är oftast dom små detaljerna som gör susen. Jag är trött på att behöva ha tillfälliga lösningar till allt och se samma lösningar år efter år. Men nu är det slut med det. Safi, baraka. Nu ska jag göra ett litet ryck och få undan så mycket som möjligt på min Att-göra-lista.

Så fort garderoben är fixad i sovrummet ska jag köpa en byrå. Att inte ha en enda byrå i bostaden är rätt pestigt. Det är ju inte så konstigt att garderoben gav upp, den var ju alltid knökfull med allt som inte borde vara där överhuvud taget. Betalda räkningar, viktiga papper, täcken, hårtork, medicin, värmefilt, skor, foton, leksaker, handdukar, papptallrikar... Plus jackor, väskor, finkläder som används en gång/år max... ALLT som inte fick plats nån annanstans hamnade förr eller senare i garderoben. Safi, baraka.

Några hyllor har vi inte heller. Men det ska jag fixa nu. Jag ska köpa ett gäng hyllor nästa vecka och sätta upp dom i mån av tid de närmsta veckorna. Jag börjar bli ett proffs med både borrmaskin och hammare. Jag ska köpa en verktygslåda och skaffa nya verktyg, såna som jag kan hantera. Kul! Jag hade alltid träslöjd i skolan för jag avskyr att sy. Nu kommer mina kunskaper väl till pass.

Till sommaren räknar jag med att vara klar. Några fler ombyggnader vill jag inte vara med om, nu är det dags för finlir och detaljer. Sedan kan vi ÄNTLIGEN få ordning här hemma. :-)