Hemma igen!

Nu är vi hemma i Marocko igen! Vi kom hem i går kväll efter en lång resa, runt 14 timmar, men allt gick bra. Vi var trötta och rätt möra, så det blev en snabb middag (hurra för snabbnudlar!) och läggdags.

Väckarklockan ringde 2.30 i går morse och för säkerhets skull ringde mina föräldrar 2.45 för att kolla att vi var vakna. Vi åt frukost och klädde oss. Min man packade in i bilen. Klockan 4 åkte vi från min mans lägenhet ut till Arlanda. Det SNÖADE!!!!

Vi hade en otrolig tur vid incheckningen för det var 3 köer, två jättelånga och en som var i det närmaste tom. Klart att vi ställde oss i den korta kön! Så vi stod nog inte ens 5 min innan det var vår tur. Och ännu mer tur hade vi med bagagevikten, för vi hade på tok för mycket bagage med oss. Tjejen som checkade in oss vägde inte handbagaget och såg mellan fingrarna att vi hade övervikt. Totalt fick vi ta med oss 75 kg, men vi hade minst 5 kg övervikt...

Efter incheckningen hann vi med att äta lite frukt och sedan var det dags att gå genom säkerhetskontrollen. Jag hade glömt att jag packat ner en liten flaska stämpelrengöring i handbagaget så den gav ju utslag liksom min i det närmaste tomma deo. Men men, det var ju bara att låta väskan gå några vändor i aparaten för att kolla. Tur vi hade gott om tid och att det inte var så många i rörelse så tidigt på morgonen.

På insidan tog vi en liten promenad, men vi var så trötta alla tre och killarnas ögon kliade så vi gick nästan direkt till vår gate. Vi km ombord som vi skulle men sedan var planet alldeles för nedisat för att kunna lyfta så dom fick komma med någon speciell grej för att avisa planet. Det tog sin lilla tid, så planet kom iväg nästan 45 minuter senare än beräknat. Själva flygningen gick bra. Barnen och jag sov mest hela tiden. Jag är glad att dom inte visade någon film för då hade jag sett på den istället för att vila. Inte för att man sover särskilt skönt på plan, men är man trött så går ju det med.

I Málaga väntade Anna på oss. Vi har haft kontakt på nätet i flera år, men i går träffades vi för första gången. Och hon är precis så trevlig som jag alltid trott. Så det var absolut inte sista gången vi träffas. Hon och hennes urgullige son skjussade oss från flygplatsen till hamnen i Algeciras. Tusen tack för allt Anna!!!! Vi fick stanna några gånger på vägen för G mådde illa och behövde få lite frisk luft och gå på toaletten. Men sedan piggnade han till och dom tre killarna hade jättekul i baksätet medan Anna och jag pratade på i framsätet. Det var en jättetrevlig resa! Vi skulle stanna och äta lunch på vägen men vi hittade inte något som såg trevligt ut. Vägen vi körde var kantad med nybyggen, golfklubbar och inte så barnvänliga ställen (*asg*). Så till slut satt alla barnen och sjöng "Jag vill äta, jag vill äta..." så vi fick äta på min favvokedja (NOT!) - McDonalds. Men killarna var lyckliga och maten försvann i ett nafs.

Vi kom fram till Algeciras hamn 15.40 och båten skulle gå 16 så det blev lite tight med tid. Anna och D var så snälla så dom hjälpte oss med bagaget hela vägen upp till väntrummet. Vi hann med båten för den var försenad. Det blåste mycket på havet igår (levante, det är värsta vädret för oss här i Martil, för vinden blåser rakt mot vår stad och det blir både kallt och fuktigt) så båtarna fick köra sakta. Men båtresan var lugn om än lite gungig.

När vi kom fram till Ceuta fick jag tag på min kompis som lovat hämta oss. Tyvärr kunde hon inte komma för hon har fått nytt arbetsschema så hon var på jobbet när jag ringde. Jag hade ingen lust att ringa runt och försöka få tag på någon annan och sedan behöva vänta i en timme eller två innan vi kunde bli hämtade, så vi tog en taxi till gränsen istället. Sedan blev det en en "liten promenad" genom ingenmansland. Det är inte så långt egentligen, en knapp kilometer bara, men man måste gå igenom en inhängnad gång och det är svårt att dra en massa bagage och samtidigt undvika att köra på dom andra som befinner sej i gången. Vi hade tur vid marockanska gränsen också, för vi fick våra pass stämplade på 5 minuter och vi slapp öppna väskorna för tullpolisen. Sedan tog vi en taxi ända hem till dörren. Skööönt!

Lägenheten mådde bra, trots att den varit stängd i 3 veckor. Lite småkallt men inte alls särskilt farligt. Inga småkryp, inga vattenläckor. *s* Jag satte på vårt lilla element i sovrummet och när vi gick och lade oss var det riktigt varmt och skönt.

Jag hade med fodrade gardiner från Sverige. Det är väl kanske inte världens vackraste gardiner (dom är i beige bomullstyg och utan mönster), men dom är rätt tjocka och kommer säkert att höja temperaturen här inne med ett antal grader. Egentligen borde jag väl ha tvättat fönstren och fållat gardinerna först innan jag hängde upp dom, men jag ville se hur dom såg ut på plats, om det var värt att slita så igår. Och det var det! Rummen har verkligen fått ett lyft nu när gardinerna är på plats! Foton kommer... Tyvärr luktar gardinerna inste särskilt gott men lukten försvinner nog om någon dag eller så. Jag hoppas att det är soligt och varmt i morgon så jag kan vädra, för det luktar lite instängt här.

Nu ska jag fortsätta packa upp. Det är myyyyyyyyyyyyyyyyyycket saker som ska komma på plats. Men det är jättekul att packa upp, för jag har med mej mycket nytt och användbart. Barnen har fullt upp med sina nya PS-spel. Just nu spelar dom ett med apor så dom hoppar och far. *s*