Avslutningslunch

B slutar 2:an nästa vecka. Det betyder också att han slutar "1:a stadiet" av grundskolan. Den spanska grundskolan består av 3 stadier på vardera 2 år, totalt 6 år. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla de olika stadierna för, lågstadium, mellanstadium och högstadium låter så fel. Som svensk tänker man ju direkt på den svenska skolindelningen och det är inte riktigt samma system. På spanska heter dom "Primer Ciclo" (Första stadiet, dvs 1:an och 2:an), "Segundo ciclo" (3:an och 4:an) och "Tercer ciclo" (5:an och 6:an).

Till hösten börjar han 3:an och får då också nya lärare. Lärarna arbetar oftast bara inom samma stadium, så vartannat år byter dom klass och börjar om med den nya klassen. Det har väl sina för- och nackdelar.

B:s lärare nu i 2:an är helt underbar och jag är säker på att en stor del av B:s framgångar på alla plan (inte minst det sociala) är tack vare denna lärare. Så det känns vansinnigt trisst att behöva säga "hej då" till honom. Det känns svårt att få en lika bra eller ännu bättre lärare, så det känns lite läskigt att han ska byta stadium. Men tur nog har denna lärare 2 år kvar till pensionen så han ska vara kvar på skolan och kan följa B på avstånd och säkert komma med råd om det skulle behövas. Det är en trygghet.

Idag hade dom avslutningslunch. Barnen har själva samlat ihop pengar till klasskassan, 15 DH/vecka. B slog sönder sin spargris, för läraren var noga med att det var BARNEN som skulle betala, med sina egna pengar. Och om dom behövde pengar av sina föräldrar skulle dom göra någon sorts motprestation, t.ex. slänga soporna eller liknande. Det tycker jag är bra! Den här läraren är väldigt noga med etik och moral och jag är säker på att B kommer att bära med sej det han lärt sej i år under många år frammöver.

Först hade dom planerat att äta lunchen på det nyöppnade Pizza Hut. Japp, vi börjar bli riktigt moderna här i Tetuán, nu har vi vårt egna Pizza Hut! Men McDonald's klarar vi oss bra utan så det vill vi inte ha hit! *s* Vi har McDonald's på lagom avstånd, i Tanger och i Ceuta. Fast mina barn är inte längre så intresserade av McDonald's, dom har visst lyckats bli "avprogrammerade" under vårt år här. Dom har ju sett att det går att överleva utan McDonald's och annan fast food.

Efter mycket diskuterande hit och dit bestämde dom sej till slut för att äta lunchen på Yachting Club i Rincón/M'diq. Det är en privat klubb (som jag skrivit om i ett inlägg längre ner) som ligger i hamnen i Rincón. Det finns en småbåtshamn (med allt ifrån skruttiga fiskeekor till kustbevakningens snabba båtar) precis brevid klubben. Dom har tydligen en massa vattenrelaterade aktiviteter, typ kurser i optimistjollesegling, olika båtrace och jag vet inte allt. Fint var det där i alla fall! Jag har åkt förbi klubben några gånger på väg till en stor vågbrytare där man kan se fiskebåtarna ge sej iväg ut i skymningen (har skrivit om detta i ett tidigare inlägg) och stranden där man äter världens godaste grillade sardiner, men aldrig varit inne på klubben.

När vi kom till klubben fanns det inga andra gäster där, så barnen fick härja som dom ville. Vädret var så där. I Martil var det kallt och regnigt hela förmiddagen. Det regnade när jag gick hemifrån så jag tog på mej jeans, jympadojor och en långärmad tröja. Inne i Tetuán hade det regnat rejält i ett område men där skolan ligger hade det inte regnat en droppe. Vädret här är väldigt lokalt och dessutom växlar det snabbt. Jag tror att termometern har hoppat mellan 17 - 30 grader idag...


Trots att det var mulet och lite småkallt ville alla barnen bada i poolen. Givetvis! *s* Det är en pool med havsvatten (fast med lite klor i för säkerhets skull) som inte är uppvärmt, så det var nog rätt kallt i vattnet. Vi har ju inte haft någon riktig sommar ännu. Det var mina barns första bad i pool sedan vi kom hit och dom njöt för fullt! Den runda poolen har lite grundare vatten, till midjan ungefär på G, och i den större poolen tror jag vattnet gick till hans axlar. Nu fick han iof inte vara i den större poolen - för säkerhets skull eftersom han inte kan simma - men han var lika glad för det. Totalt var dom lite drygt 20 barn som hoppade, plaskade och lekte för fullt i vattnet. En hel del föräldrar hade följt med, för att köra sina barn, men dom allra flesta gick upp till restaurangen och satt där medan barnen badade och åt.

När barnen började bli kalla och trötta var det dags för mat. För enkelhetens skull hade dom fått en färdig meny som dom hade fått välja från, så maten var förberedd. G var inte det enda syskonet som följt med, så vi fick lägga till våra beställningar i efterhand. Dom kunde välja mellan spagetti & köttfärssås, hamburgare och chips, panerad kalkon och chips eller stekt fisk. Både B och G valde spagettin. Och vilka portioner! Tänk er en vanlig djup tallrik, riktigt rågad med spagetti och till det en redig skål med köttfärssås och en massa riven ost + en asiett med tomatsallad. Det var ju vuxenportioner! Men mina killar åt upp all sin mat. *imponerad* Det vete fåglarna om jag hade klarat av det.... Och till efterrätt fick dom en rejäl portion med glass. Allt detta för 50 DH/barn. Jag vet inte om dom fick nått specialpris, mängdrabatt eller nått, för det priset tycker jag var helt okey. Lite dyrt för att vara Marocko kanske men med dom megaportionerna så var det verkligen prisvärt.

Efter maten drog poolen igen, men för säkerhets skull fick dom gå och gunga en stund först innan dom fick slänga sej i vattnet igen. Det var kul att se att det var sand under lekgrejerna i den här parken, för annars är det vanliga här att det är cement. Fast för att hålla sanden på plats hade dom strött snäckor över sanden. Jag vet inte om det är så skönt att ramla på snackskal, men säkert betydligt skönare än att ramla på cement. Dessutom var det väldigt fint att se alla snäckorna, det såg väldigt rent och prydligt ut. Dom som byggde den här klubben har nog tänkt till ett extra varv, för det var både fräscht och bra planerat för barnen. Det fanns t.o.m. en badvakt! När barnen tröttnat på att gunga var det poolen som hägrade igen. Givetvis! Och dom hade oerhört roligt ihop. Det var en fröjd att se. För annars har jag hört så mycket negativt om B:s klass, för det finns några väldigt stökiga killar som inte blev uppflyttade till 3:an utan fick gå om 2:an och därför hamnade i den här klassen. Av dom kommer tydligen minst 2 att bli utkastade från skolan (relegerade heter det väl?) , så förhoppningsvis blir klassen lugnare till hösten. Hoppas, hoppas, hoppas att dom får en bra lärare!

Det blev verkligen en mysig dag, trots det dåliga vädret på förmiddagen. Det regnade inget mer men det var molningt hela tiden. Vi fick skjuss hem men vi var ändå inte hemma förrän efter 19. Och killarna som brukar sova vid 20-tiden... Dom kommer säkert att vara trötta i morgon. Tyvärr har B 2 prov i morgon, men han hade redan förberett proven innan så han läste igenom kapitlet lite grann medan jag sprang om hörnet och fixade parabolkanalen (se inlägget om Sverigematchen jag skrev tidigare ikväll) och köpte en ny gasflaska. För tajmingen var inte den bästa - gasen tog slut i går kväll så i morse fick jag duscha och tvätta håret i iskallt vatten. Hur kul är det? Men jag kan bara inte med att duscha killarna med kallt vatten så för att vinna tid lät jag dom vara hemma själva medan jag sprang mer till vår "alltiallo-affär" och betalade en flaska butangas. En stund senare kom budkillen och levererade & installerade den åt mej. Det är toppen att ha en sån affär så nära. Och snäll som han är vår M så tar han hem det vi vill ha. Den här månaden har jag köpt 2 förpackningar med lätt- & mellanmjölk (dvs 24 liter mjölk totalt) hos honom, för ingen annan affär i Martil tar hem sån mjölk regelbundet. Det är tur att mjölken håller länge (den jag köpte igår går ut först i december har jag för mej). Och om jag behöver nått och inte har pengar på mej får jag handla på krita. *s* Perfekt i krissituationer när jag kommer på att jag behöver nått i sista sekunden och virriga jag springer hemifrån utan pengar (har hänt... *skäms*). Vi hör ju till kvarteret nu.

Killarna somnade först 21.30 så dom lär likna zombies i morgon bitti. Vilken tur att det är fredag! Fast på lördag blir det tidig väckning igen, jag har ju kurs... Nu håller jag på och somnar här framför datorn så jag ska logga ut och plocka iordning inför i morgon. Jag har arabiskalektion kl 8 och efter det ska jag fixa här hemma. Jag har smutstvätt och disk i travar. Idag struntade jag faktiskt i allt hushållsarbete och körde 1½ timme yoga istället. Preciiiis vad jag behövde! Förhoppningsvis regnar det inte i morgon så tvätten från igår och idag torkar. Jag behöver köra mer tvätt men med det här plaskandet tar det flera dagar innan tvätten torkar. När ska vi få sommar???

Bravo Sverige!

Grattis Sverige! Nu är det full fart frammåt som gäller, eller hur? Få se om folk kan sluta gnälla så förbenat och lämna dom stackars spelarna i fred lite grann. Jag såg inte Sveriges första match men jag har har hört att den var rätt trisst. OK, sånt händer, men inte blir det väl bättre av att folk gnäller som om det vore jordens undergång? Nu har Sverige 4 poäng, det är väl helt okey?

Jag såg faktiskt en del av kvällens Sverigematch - hemma! Jag upptäckte att alla affärerna här i kvarteret hade Sverigematchen så vi sprang till vår "fixa kanaler-butik" och frågade. Det är en schweizisk kanal som sänder alla matcher (på franska! Jag ger upp! Jag får bita i det sura äpplet och acceptera faktum - franskan har kommit in i mitt liv för att stanna så det är lika bra att jag tar upp franskan igen. Bon jour mademoiselle! Ja veux aller à Paris. Och ja, där tar mina franskakunskaper slut....) så jag rusade hem för att hämta parabollådan. För 20 DH kommer jag nu att kunna se resten av VM hemma i lugn och ro och slippa försöka hålla mej uppdaterad på nätet. Hurra!!! Så gissa vad jag kommer att syssla med dom närmsta 3 veckorna? *s* Vem veet , jag blir kanske riktigt duktig på franska på kuppen. 2 flugor i en smäll, ni vet... *s*

En bra början på VM!

Det är väl ingen som missat att jag håller på Spanien nu i VM? Idag spelade vi vår första match. Jag har inte hittat någon kanal som visar matcherna så jag var inte sen att tacka ja när jag fick frågan om jag ville se på matchen med "spanska kolonin" i kyrkan. Vi var 5 spanjorer, 2 senegaleses, 3 marockaner och 1 ryss + mina barn. Internationella klubben! *s* Dom hade fixat "storbildsTV" (kopplat in TV:n till en projektor så vi såg matchen på en filmduk). Jättecoolt! När barnen kom hem från skolan sprang vi iväg till kyrkan och hann se de sista 10 min av första halvlek.

Under pausen var vi i köket där några av killarna hade dukat upp potatisomelett, oliver, anchovismackor, tomatsallad, läsk och öl. Dagen till ära drack jag 2 cañas (en caña är ett litet ölglas), det har jag inte gjort på säkert 5 år. Jag behöver bara titta på en ginflaska nu för tiden så blir jag på örat. Snacka om att vara billig i drift! Men idag kände jag verkligen för att dricka öl i trevligt sällskap. Och matchen var ju bara såååå bra!!! *glad* I år kommer vi att gå långt!

Om en stund ska vi till kyrkan igen. Det blir 3:e gången jag går dit idag, för i morse hade jag lektion i arabiska och nu ikväll ska vi ha möte om skolårets avslutningsfest. Jag är ju inte riktigt med i lärargruppen än, men nästan så... Jag börjar lära känna dom andra lärarna och dom är jättetrevliga. Det kommer att bli en rolig höst!

Döden i Marocko

Barnen var lediga från skolan idag. I går kväll avled en lärare i 4:an och det bestämdes att skolan skulle hållas stängd idag. Tydligen var det så att han hade säckat ihop mitt under en lektion igår. Hjärtinfarkt. Han avled senare på kvällen. Personalen på expeditionen satt i går kväll och ringde runt till alla föräldrar för att berätta att skolan var stängd och varför.

Mina barn delar skjuss med en flicka som går i den klassen. Jag undrar hur hon mår idag, efter att först ha sett sin lärare falla ihop och sedan få beskedet att han avlidit. Jag tror inte att det finns något kristeam på skolan och jag misstänker att barnen inte kommer att få någon professionell hjälp, utan nu är det upp till alla vi vuxna att stötta barnen i den klassen så dom kommer igenom detta på bästa sätt. Jag har pratat med mina barn och sagt att dom måste vara extra snälla mot den flickan nu, för hon är kanske väldigt ledsen. Det är bara 1½ vecka kvar av terminen, den jobbigaste tiden pga slutproven, så det är i sej en tuff period, men att behöva förlora sin lärare som dom haft i 2 år och på ett sånt sätt måste göra det hela ännu värre. Ett trauma. Fast ändå, kanske inte...

Islam har en annan syn på döden än vad vi har i väst. Här är döden mer accepterad och ses som en naturlig del av livet. Man föds och man dör, så är det för alla. Det är inget folk går och grubblar över, för det ÄR ju bara så. Vi kommer alla att gå igenom det samma, förr eller senare. Dessutom anses det oislamiskt att visa sin sorg för mycket. Jag tycker att man har ett rätt bra sätt att hantera döden. För det första sker själva jordfästningen så snart som möjligt. I dom flesta muslimska länderna är det väldigt varmt och det saknas kylrum att förvara de avlidna i så det är nödvändigt att begrava kropparna så fort som möjligt. Vid själva begravningen närvarar bara män. Den avlidnes kista bärs från hemmet till begravningsplatsen och dom som följer med den avlidne läser Koranverser. Eller skriker Koranverser skulle jag snarare säga, för det brukar höras på långt håll när ett begravningsfölje kommer. Alla förbipasserande måste stanna upp tills dess att hela begravningsföljet har gått förbi. Det tycker jag är fint, som ett sätt att skänka den avlidne en sista tanke. Jordfästningen sker på en muslimsk begravningsplats (givetvis!) och en imam leder bönen. Den avlidne läggs på sidan, med ansiktet vänt mot Mecka. Det brukar inte finnas några gångar mellan gravarna utan man bygger en liten mur av kakelplattor kring graven, för att man på så sätt ska kunna se var de begravda ligger. Ibland, men inte alltid, finns en liten namnskylt som berättar vem den avlidne är. Något som chockerade mej första gången jag besökte en muslimsk begravningsplats var just detta med att man var tvungen att kliva över andra avlidnas gravar för att komma fram till den graven man ville besöka. För mej kändes det fruktansvärt att behöva göra så, men jag hade ju inget val. Kulturkrock helt enkelt.

Efter jordfästningen samlas man hemma hos den avlidnes familj. Kvinnorna samlas i ett rum och männen i ett annat. Männen brukar läsa högt ur Koranen eller så har dom en bandspelare med Koranverser på i bakgrunden. Egentligen gör man ingenting när man går till någon för att beklaga sorgen. Men man finns där, man håller sällskap, man lyssnar om de anhöriga behöver prata eller gråta. I en hel månad kommer folk hem till den avlidnes familj för att hålla sällskap. Många tar med mat till familjen, så att mamman/frun ska slippa behöva tänka på praktiska saker och bara få vara och bearbeta sorgen. I hallen står alltid en korg med bröd och torkade fikon, för den muslimska gästfriheten säger att man måste bjuda på något när någon kommer på besök. Men under sorgetiden ska mamman/frun inte behöva syssla med praktiska saker och därför bjuder man på bröd och fikon som den besökande tar med sej när han/hon går.

Den oficiella sorgetiden är 3 månader och under den tiden ska familjen klä sej i traditionella kläder utan utsmyckning och kvinnorna har slöja, även dom som i vanliga fall inte bär det. Under den tiden får man inte hålla bröllop i familjen och ingen får heller gå på någon annans bröllop. Man ska vistas ute så lite som möjligt. När sorgetiden är slut är det helt okey att gifta om sej, om man önskar det.

Jag antar att dom kommer att prata en hel del om döden i barnens skola i morgon. Killarna har tagit det hela bra, inga mardrömmar eller speciellt många frågor. Jag tror att dom accepterat att döden helt enkelt är en del av livet. Vi har försökt förmedla en bild av döden som nått naturligt, nått man inte behöver vara rädd för. Min man och jag har ju inte samma religion (han är muslim, jag är kristen) så vi har inte riktigt samma syn på döden och livet efter, men det har vi alltid varit noga med att förklara för barnen: "Jag tror så här men mamma/pappa tror så här..." och det tycker dom inte är nått konstigt. Deras biologiska farmor dog många år innan dom föddes, min mormor (som var min stora ledstjärna när jag var liten) dog också innan dom föddes men både min mormor och deras farmor dyker ofta upp i våra samtal. Bara för att dom inte längre finns med oss, rent fysiskt, så betyder det ju inte att dom försvunnit. Och jag tror att den vetskapen har gett killarna en syn på döden som en del av livet.

Läraren var spanjor så jag antar att hans kropp redan har förts till Spanien och att begravningen kommer att ske i hans hemstad. Kanske följer skolan den muslimska seden och ställer ut stolar så att föräldrarna kan sitta ner en stund och visa sin respekt för den avlidne. Vi får se... På torsdag ska jag upp till Tetuán för att hämta killarna, eftersom vi ska till Yachting Club efteråt. Men jag åker nog upp redan på morgonen så jag hinner förbi kyrkan så jag kan tända ett ljus för läraren. Han verkade vara en bra lärare! Jag såg honom så sent som i fredags, då såg han hur frisk ut som helst... Livet kan vara oberäknerligt ibland....

Åska - tror jag...

Det är några konstiga ljusfenomen utanför fönstret. Det vete fåglarna om det blixtrar eller bara är gatubelysningen som fått lite frispel. För några blixtar syns inte till... Däremot har jag hört lite muller en stund nu, men det behöver inte heller betyda nått för det kan lika gärna vara någon som river ett hus här i närheten. *s* Det pågår en febril aktivitet här i Martil nu, alla vill få sina bostäder redo för sommarsäsongen. Huset dom rev idag kommer säkert att vara fullt beboligt inom någon vecka för när dom väl jobbar här så jobbar dom ordentligt. Problemet är bara att få hantverkarna att börja.... Fast så här års jobbar alla som kan - alla hus måste målas om både utvändigt och invändigt (saltet i luften och fukten "äter upp" kalken), gatorna fixas, ytterdörrar hängs om och trädörrar slipas, trottoarer fixas till, träd planteras... Och det rivs och byggs nytt. Hela sta'n får en ansiktslyftning. Jag måste nog fundera på att anlita en målare jag med.

Killarna har lektion fortfarande men jag hör hur dom gäspar... G är totalt okoncentrerad och promenerar mest bara runt. Stackarn! Tur att det inte är så många gånger kvar. :-)

Dom ringde från skolan för en stund sedan. Det blir ingen skola i morgon, en lärare har dött. En lärare i 4:an... Undrar om det kan vara kompisens sons lärare, han som är så himla bra och som jag hoppas att B får nästa år? Hoppas inte det! Jättetråkigt vem det nu än är. Fast skönt för killarna att få sovmorgon efter den här sena kvällen.

Det mullrar fortfarande, men inget regn än. Blåser gör det, som bara den. Inte roligt att cykla i motvind just nu. Tur nog blåser det MOT straden, inte IFRÅN stranden, för annars skulle vi ha drivor med sand på balkongerna i morgon... Men det som mullrar KAN ju vara åska så jag ska logga ut om en liten stund.

Väntan

Mina barn har privatlektioner i klassisk arabiska varje måndagskväll. Läraren kommer hem till oss, så vi behöver inte åka iväg någonstans. Det är ju jätteskönt! Läraren är bra och har stor erfarenhet av att undervisa privat. Enda problemet är att han är totalt oförmögen att hålla tiden!

Inför första lektionen hade vi bestämt att lektionen skulle börja 17.30 och sluta 19.00, dvs 1½ timme. Fast det visade sej att den tiden var tight för oss alla, för oftast kommer vi inte hem förrän 17.15 och då skulle vi knappt hinna innanför dörren innan det var dags för lektion. Så veckan efter skulle dom börja 18.00 - 19.30. Lite dum tid för killarna iom att dom behöver ligga i sina sängar 20.00 för att orka upp i tid dagen därpå. Jag förklarade femtielva gånger för läraren att det var viktigt att han kom i tid, för killarnas skull och för att dom öht skulle lära sej nått. Tror ni han kommit i tid någon gång? Nope! Som bäst har han kommit 18.20 och som värst 19.30... Fast den gången somnade G faktiskt vid bordet innan dom var klara så jag tror han insåg själv att det inte funkar att komma så sent.

Nu är kl 18.15 och han har inte dykt upp än. Killarna slutar skolan redan 13.00 de här sista veckorna i skolan, så dom har i princip väntat sedan 15-tiden på att lektionen ska börja. Det blir en lång väntan!

Jag gillar läraren, jag har ju sett att killarna gjort stora framsteg sedan dom började med privatlektionerna, men att börja veckan med att somna på tok för sent är ingen bra början. Så jag har bestämt mej att dom ska ha lektioner juni månad ut och sedan har dom sommarlov. Till nästa termin ska jag leta upp en annan lärare, någon som inte tvingar mina barn att hålla sej vakna mer än dom klarar av. Jag har redan pratat med min lärare i marockanska och hon är beredd att göra ett försök. I så fall skulle dom kunna ha lektion i kyrkan (om han som driver kyrkan tycker att det är okey och det finns lediga rum) och kanske ha 2 gånger i veckan à 45 minuter istället. Jag tror det skulle passa killarna bättre. Men vi får se...

Läraren kom 19.05, dvs lite drygt 1 timme för sent. Så nu ska dom sluta ca 20.30... Vi får se om G klarar att hålla sej vaken.

Hur man river hus

Marocko är ett land med mycket och billig arbetskraft och brist på tekniska hjälpmedel. Här finns inga bulldozers eller grävskopor när man ska riva hus. Så hur gör man då? Enkelt... Man ger 2 arbetslösa gubbar en varsin slägga och ett järnspett och låter dom gå lös på huset 8 - 10 timmar/dag. Efter en 10 dagar eller så är en tvåvåningsbyggnad förvandlad till en hög med stenbumlingar. Till detta får man lägga en hel hög med åskådare som kommenterar rivningen och peppar dom som dunkar på väggar och golv. Skyddsutrustning..? Arbetshandskar..? Nä, sånt behövs inte. Och inte sätter man upp skyddsnät eller annat kring huset heller, på sin höjd lägger man lite stenbumlingar mitt i gatan så att bilarna inte ska kunna köra förbi där och få en bumling över sej...