Nu när det går att lägga upp bilder igen kommer här nu bildbeviset: Vår första måltid tillagad i vårt nya kök:
B stekte kycklingkorv, jag gjorde potatismos och G skar salladen. Tänk, nu kan vi vara i köket alla 3 samtidigt. Det kunde vi aldrig förrut.
Efter de senaste dagarnas stress över min sega internetuppkoppling plockar jag fram min flygande matta igen. Den här gången dammar jag av min vid det här laget väldigt rostiga tyska för ett besök i Berlin och Wien. Jag läste tyska i 3 år för länge, länge sedan och tyckte att det var väldigt roligt. Jag skulle faktiskt vilja ta tag i tyskan igen.
Min resa börjar i Berlin. Det är Tysklands huvudstad och även dess största stad. Efter 2:a världskriget delades Berlin i två delar - Östberlin blev huvudstad i Östtyskland och Västberlin blev en muromgärdad västtysk enklav. Mellan 1961 - 1989 symboliserade Berlinmuren gränsen mellan Öst och Väst. Det finns inte mycket kvar av orginalmuren idag, men det finns ett museum i närheten av Checkpoint Charlie där man kan se en rekonstruktion av muren. Visst skulle det vara spännande att ta in på ett hotell i Berlin och blicka ut över det som är kvar av muren och tänka på hur det var att leva i en delad stad?
Dagens Berlin är en metropol med allt man kan önska sej av kulturliv och underhållning. Det är det 3:e mest besökta resmålet i Europa.
Efter denna historielektion styr jag mattan mot Wien och dess många och kända caféer. Wien har blivit klassat som nummer 3 på en lista över städer med högst livskvalitet. Jag tar in på ett hotell i Wien och börjar dagen med en promenad för att titta på arkitekturen. Sedan väntar besök på barockslottet Schönbrunn (hovets sommarresidens), kejsarpalatset Hofburg, Stephansdomen och Spanska hovridskolan (där de vita lipizzanerhästarna framför sin balett).
Jag skulle verkligen vilja göra den här resan. Den tyskspråkiga världen är helt okänd för mej och känns väldigt spännande. Vem vet, kanske kommer jag iväg på den här resan någon dag...
YES!!! Det funkar att lägga upp bilder igen. Visserligen inte största storleken men det är ändå ett framsteg. Nu ÄNTLIGEN kan jag ju visa er hur det börjar se ut här hemma.
Det här är G:s rum. Han älskar grönt, så ni ser ju själva vilken färg han valde till sitt rum. Gröna väggar och gröna dörrar till garderoben. Väggnyansen gillar jag, men om jag ska vara ärlig är jag inte riktigt övertygad när det gäller garderobsfärgen. Men han älskar den - och i slutändan är ju det som är det viktiga.
Jag har bekantat med med borren och faktiskt lyckats få upp en anslagstavla. Det hr gett blodad tand och nästa vecka ska jag försöka mej på fler och lite svårare grejer. Vem vet,det bor kanske en Martin Timell i mej trots allt. I ordets bästa bemärkelse alltså. *flinar*
Nu måste jag hitta grönt tyg till G:s gardiner och få upp gardinstången. Köksskåpen ska återanvändas och kommer att bli perfekta inne på killarnas rum. Dom ska bara målas om först och sen ska jag köpa nya coola dörrknoppar.
Målaren kommer på måndag igen. Då ska B:s rum vara tömt och städat för då är det dags att skapa ett blått rum. *s*
Tyvärr lyckas jag inte ladda upp nåt foto just nu. Hinner inte sitta här halva natten och försöka ladda upp fotot så den här veckan är jag både ordlös och bildlös tills linjen blir bättre. *morr* Gör ett nytt försök i morgon. Jag lägger upp Ordlös Onsdag för er andra så länge.
Jag har haft problem med internet i flera dagar nu. Det har blivit bättre men är fortfarande inte bra. Jag kommer ut på nätet men varje sida tar evigheter att ladda. Ofta går linjen ner till 0 och då slutar sidan ladda. Så att surfa runt och göra nått roligt på nätet känns inte speciellt lockande. Jag har gjort det absolut nödvändiga och knappt mer än så och trots det har jag suttit mer tid vid datorn än jag brukar.
Att ladda bilder är nästan omöjligt. Det kan ta flera timmar med frustrerande försök innan jag till slut lyckas få upp miniversionen av bilden jag ville visa. Trisst för min Ordlösa Onsdag den här veckan, det får bli mini. Hellre det än ingen bild alls, eller hur?
Jag kommer inte åt min mail heller, annat än mitt Gmailkonto.
Jag blir såååå FRUSTRERAD! Men men.... det passar ju bra i den andra röran... En olycka kommer sällan ensam säger dom. Passar bra tycker jag.
Jag BEHÖVER verkligen bli mer organiserad! Nu när jag levt så länge i röran känner jag ett stort BEHOV av att organisera mitt liv, mitt hem och det vi äter. Så jag blev jätteglad när min kompis Linda sa att hon skulle hålla i Veckans Meny på sin blog. Det tycker jag är en jättebra grej, för med en meny slipper man lägga ner så mycket tid på att fundera på vad man ska äta. Billigare blir det också för man slipper panikhandla "nått, vad som helst" en timme innan maten ska stå på bordet och man kan äta nyttigare. Bara fördelar alltså.
Jag har gjort en meny för den här veckan. Men iom att jag har målaren här den här veckan är jag inte så säker på att jag kommer att kunna laga allt jag har planerat. Det beror ju på när han är klar för dagen. Jag är ju lite låst här hemma nu, för han kommer säkert att gå straxt innan det är matdags och då stänger ju alla affärer. Det är ju dessutom Ramadan. Jag vill inte köpa kött och grönt efter det har blivit mörkt, för jag vill kunna se vad som hamnar i mina påsar. Så tyvärr får det bli lite si och så med maten den här veckan. Förhoppningsvis är det sista veckan i totalt kaos.
Min målsättning är att laga dessa rätter:
Måndag: Pasta med tonfisksås
Tisdag: Korv och ris
Onsdag: Tomatsoppa och kaka till efterrätt
Torsdag: Lättlagad köttgryta
Fredag: Currylinser
Lördag: Köttfärslimpa + Bacon och ris
Söndag: Kokoskycklinggryta
I vanliga fall har jag både lunch och middag på mina listor (ja, dom veckor jag varit så pass organiserad att jag kommit mej för att skriva lista alltså) men den här veckan får det bli lite på en höft. Det lär nog, tyvärr!, bli en del mackor och flingor...
Mimo skrev i en kommentar igår: Hur funkar det att ta sig över gränsen till de spanska enklaverna? Mycket köer och formaliteter?
Vi funderar på att ta oss till Melilla och därifrån bila runt i nordöstra Marocko. Jag antar att du har marockanskt uppehållstillstånd, själv har jag spanskt. Vet inte om det påverkar.
När man kommer in från spanska fastlandet till någon av de två spanska enklaverna Ceuta och Melilla finns det ingen gräns att passera. Man är ju fortfarande i Spanien, fast på den afrikanska sidan. Det är bara att gå/åka av båten på vanligt sätt. Ska man bara tillbringa dagen i enklaverna behöver man bara sitt pass, precis som i övriga Spanien.
Ska man däremot åka in i Marocko måste man ta sej till någon av gränsstationerna. Den i Ceuta
heter Tarajal/Bab Sebta. Till gränsen kommer man antingen med taxi från färjan eller med buss (Linje 7, Frontera/Plaza de la Constitución) från någon av hållplatserna en liten bit utanför hamnområdet. Åker man med egen bil är det ordentligt skyltat med "Marruecos Frontera" (Marocko gränsstation) hela vägen från hamnen.
Första intrycket av gränsen brukar vara totalt KAOS. Det är människor, bilar, tomma kartonger, kärror och försäljare överallt. Gränsen är som ett eget universum. När man kommer fram till spanska delen av gränsen möts man av ett flera meter högt metallstaket. Så här långt kan man ta sej med buss eller taxi. Åker man inte egen bil måste man promenera resten av vägen. Till höger har man en "korridor" genom vilken fotgängare tar sej in i Almadraba, ett stort lagerområde där det mesta av smuggelgodset byter händer. Det är också ett bra ställe för shopping om man vågar sej in, för det ser betydligt värre ut än vad det är. Det är som en stor outlet med mat, kläder, elektronik, leksaker, kontorsvaror och krimskrams. Allt är helt lagligt men med varierande kvalitet. Det gäller att undersöka sina varor ordentligt innan man betalar, för mycket är andrahandssorteringar från affärer ute i Europa blandat med Made In China.
Den spanska delen av gränsen brukar sällan ge några problem. Det finns gott om poliser, Guardia Civil och Militärpoliser men dom finns mest där utifall att... Sedan kommer man till Ingenmansland, en sträcka som inte hör till varken Spanien eller Marocko. Jag vet inte om det är inbillning eller om Ingenmansland verkligen blir mindre och mindre för varje år men numera tycker jag att man är över så fort att man knappt märker att man varit där.
Den marockanska delen av gränsen kan vara lite trögare. Men det har blivit bättre, mycket bättre faktiskt, om man jämför med hur det var för 20 år sedan. Det bästa man kan göra är att se till så man är mätt i magen och har varit på toaletten innan man kommer fram till gränsen. En flaska vatten nära till hands är ett annat hett tips. Allt för att inte stressa upp sej i onödan. Gränsövergången tar den tid det tar. Visst kan man muta gränsvakterna så man kommer över fortare, men oftast vinner man inte så mycket på det. Tur nog är det en sed som börjar försvinna, i takt med att administrationen blir bättre.
Kommer man med bil måste man ställa sej i någon av köerna, som finns utmärkta med skyltar. Man måste se till så man har alla papper i ordning, alla skatter betalda och allt annat som hör till bilen. I luckan får man några papper som ska fyllas i. Ett tips är att inte vänta tills man kommer fram till luckan utan låta någon av passagerarna gå fram till luckan och hämta papprena medan bilen fortfarande står långt bak i kön. Då har man allt ifyllt när det är ens tur att få stämplarna.
Både fotgängare och bilburna måste stämpla passen vid både in- och utresa. De enda som undantas från den regeln är spanjorer med pass utfärdade i Ceuta. Man behöver också ett gränspapper. Kolla på fotot. Detta papper får man i luckan eller av de män som arbetar som "utdelare". Anlitar man en "utdelare" får man hjälp med att fylla i pappret och för några dirham extra kan man komma några steg närmare i kön. Annars kan man själv gå fram till luckan, gå emellan lite fint och be om papper. Börja med att säga "Salaam aleikum" ("Guds frid med dej", en hälsningsfras man använder överallt) så blir folk genast mer sammarbetsvilliga. Ett tips - be om dubbelt så många när du ändå står där, så har du till tillbakaresan.
När det gäller köer så är det precis som med allt annat här i världen. Vissa dagar och vissa tider är det mer köer än andra tider. Måndagar är inga bra dagar för att ta sej över gränsen för då brukar det alltid vara långa köer i båda riktningarna beroende på att många människor bor på ena sidan gränsen och arbetar på den andra. Juni - september brukar det också vara mer människor i rörelse pga utlandsmarockanernas semestrar och turister.
Eventuella uppehållstillstånd påverkar inget. Bara man har ett giltigt pass och inte har någon nationalitet som kräver visum så kommer man in i Marocko. Enligt internationell lag får man vistas i Marocko i max 3 månader som turist och behöver inget uppehållstillstånd eller annat papper.
Jag har aldrig varit i Melilla eller den marockanska grannstaden Nador, så jag kan inte uttala mej om den gränsövergången, men rent administrativt måste det gå till på samma sätt.
Ett sista tips - det är förbjudet att fotografera inne på gränsområdet! Låt kameran ligga kvar i väskan. Och på tal om väskor, lämna inte ditt bagage obevakat, varken där eller någon annanstans i världen.
Vi har äntligen fått ett Lidl i Ceuta. Ok, jag VET, många i Sverige gillar inte Lidl: dåliga arbetsvillkor, dåliga varor, lång transportsträcka, reklamen håller inte alltid vad den lovar.... Bla bla bla. Jo då, jag känner till allt det där. Men för min del är det verkligen TOPPEN att vi fått ett Lidl. Jag säger bara: grov limpa, riskakor, müsli, havregryn, grovt mjöl... Varor som inte finns på någon sida gränsen eller som kostar skjortan. Nu kan jag få hem matvaror som jag fått beställa från Sverige tidigare, för det som finns på vår Lidl är nästan samma som finns i Stockholm. Jag säger bara HURRA!!!
Jag köpte brödmix när jag var där i förra veckan och trots att jag misslyckades lite (vattnet var nog lite för kallt för att jästen skulle komma igång riktigt och jag hade brödet i ugnen lite väl länge) så blev det jättegott och barnen är överlyckliga! Visst är det marockanska brödet gott och så men lite variation är aldrig helt fel.
Vi ska antagligen tillbaka till Lidl nästa vecka med. Då ska jag satsa på att köpa juice, yoghurt och annat smått och gott. Jag undrar om man kanske t.o.m. skulle kunna hitta sirap där. Jag ska kolla!
Jag har haft problem med internet ända sedan i onsdags kväll. Jag vet inte varför men jag misstänker att det har med det dåliga vädret att göra. Det har regnat i flera nätter, åskat och haft sej. Tur nog har det varit någorlunda uppehåll på dagarna, bara en och annan kortare skur. Jag hoppas ovädret dragit vidare nu så jag slipper vänta i flera timmar på att komma ut på nätet. Att komma åt mina bloggar var lögn, för modemet stod bara och tuggade och tuggade och tuggade.... Det är inte riktigt stabilt än heller, så jag vågar inte skicka upp några bilder än - ifall att det bryts igen.
Men men, nu är jag tillbaka! Jag har en hel del bloggar att besöka men tror jag får låta det vara tills i morgon. Målaren kommer nämligen i morgon bitti och tills dess måste jag ha tömt köket, hallen och G:s rum. Så jag har gott om sysselsättning idag om man säger så.
Sigrinn - Maila mej på mayogimom AT gmail DOT com! Du fattar nog vad du ska ta bort och lägga till. *s* Även om du inte gissade på rätt dag så var du i alla fall närmast. Så hör av dej så skickar jag en liten present. :-)
Idag är elektrikern här. Och han är 10 gånger värre än Byggare Bob. Det är faktiskt så illa att jag saknar Bob. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men Bob må vara envis som synden och världens långsammaste murare, men han gör i alla fall sitt jobb.
I lördags blev vi invaderade av elektrikergänget med motorcyklarna. Chefen kom tillbaka idag, för att göra klart jobbet. Men jag undrar om han är dum i huvudet, inte fattar ett ord spanska eller bara spelar idiot. För flera av sakerna dom monterade i lördags blev fel. Jag sa åt honom i morse vad som skulle ändras och sa att han måste installera ugnen, fläkten och spisplattorna innan han gick idag. Ok, det skulle han göra. 1 timme senare är han på väg att gå. Jag stoppar honom för ugnen står fortfarande kvar i matrummet. Och kontakten som han skulle montera bort sitter fortfarande i väggen. Hallå? Vad tror du du kom för egentligen? Nu vill han ha extra betalt för att montera ugnen och allt annat.... Fasiken att jag inte var med när han pratade med A, nu vet jag ju inte vad som ingick i deras överenskommelse.
Så nu har elektrikern åkt iväg med en kompis men lovade komma tillbaka. Lika bra det, för han har inte fått betalt ännu. Men jag blir så less på denna evinnerliga kohandel! Jag hoppas jag får tag på A innan elektrikern är tillbaka. Jag vill ha min ugn!!!!! Jag tror jag får nippran snart.....
Så här såg det ut i går kväll när elektrikerna åkt. *stön* Jag var uppe till efter 1 i morse och torkade, gnuggade och skrubbade. Nu ser det NÅGOT bättre ut. Man ser i alla fall golvet och bänkytan, men det är fortfarande gott om cementklumpar och under en av kontakterna sitter det en STOR klump med inmurade stenar, tegelstensbitar och gips.... Har försökt få bort det, men det sitter som berg. Blir bara såååå less... Om någon har nått tips på hur man får bort cement såtar jag TACKSAMT emot det!
Elektrikern var här idag. Eller elektrikerna skulle jag kanske säga, för det var 4 killar som kom på 2 motorcyklar. Modernt värre! Vet inte riktigt vad dom sysslat med hela dagen för jag tycker dom kommit och gått mest hela tiden. Kontakterna och lysrören är iaf på plats, men inte ugnen. Den kommer han och installerar på måndag. Hej och hå! Den oändliga historien....
Och oändlig kommer min städning att bli ikväll för nog har det varit smutsigt här förrut, men de här 4 killarna har lyckats grisa ner köket till total oigenkänlighet! *suckar* Det här är INTE roligt.... Förresten, sa jag köket? Matrummet, hallen och badrummet är minst lika äckliga dom...
En uppdatering i tävlingen. Det är den 15:e idag och vi fortsätter utan kök. Så tyvärr, Haydee, Erika, Nawiie, Sofia och Linda - ni är ute ur tävlingen. Och mest ledsen är jag, för jag vill ha mitt kök tillbaka! Nu ligger hoppet hos Christel, Marianne och Sigrinn.
Om en stund ska mina barn gå och sova och sedan ska jag ge mej i kamp med äcklet. Jag säger bara - ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG mer!
Förresten, jag vet inte varför fotona i mitt förra inlägg försvunnit. Om någon har någon förklaring så skulle jag bli glad, för jag fattar noll. Ska nog lägga upp dom igen, så snart jag hinner.
Dagen började med en mulen himmel.Det är inget ovanligt, det har varit mulet i flera dagar nu, men inget regn. Vid 11 började det regna lite droppar men inget som direkt gjorde en blöt om man gick ut. Vid 12 VRÄKTE det ner! Verkligen VRÄKTE ner! Jag har sett översvämningar här förrut och mycket regn, men inget som ens kommer i närheten av dagens oväder. På mindre än en timme blev vår gata totalt översvämmad, trottoarerna försvann och de låga husen fick in massor med vatten. Grannarna försökte bygga upp vallar, så vattenmassorna skulle håll sej utanför deras dörrar. Jag fick sopa vatten i trappen, för det bara forsade ner under dörrarna på takterassen. T.o.m. rummet på taket blev översvämmat, för vattentrycket var så stort att vattnet pressade sej in genom springorna i fönstren.
Här är några bilder från mitt kvarter när det regnade som värst.
*** UPPDATERING: Har fått höra att flera personer dött i området (Rincón, Castillejos) pga det häftiga skyfallet. En kompis var i Ceuta i morse och han berättade att vattnet gick honom till knäna när han skulle stämpla passet vid gränsen.
Woohooo, Byggare Bob har verkligen gjort en kraftansträngning idag! Det har hänt grejer... Det är klart, A och han kom ihop sej i morse för A sa att han inte bara kan sticka utan att göra klart jobbet vi hyrt honom för, så han lovade göra så mycket han bara kan de 2 dagarna som är kvar. Och det verkar han ha gjort.
Jag har inte varit i köket än och sett vad han har gjort, för idag har han lagt golv och jag vill inte riskera att det blir nått trassel med golvet om jag går på det innan det är torrt. Så trots att det verkligen kliar i fingrarna måste jag hålla mej därifrån tills i morgon bitti. Huvva, det kommer att bli svårt!
Här får ni se en liten försmak av köket i alla fall. Det här är vad jag har kunnat se från dörrhållet:
Alltså, jag tror jag blir TOKIG på den här muraren snart! Köket är LÅNGT ifrån klart, det är hur mycket jobb som helst kvar, så vi får räkna med minst 1 - 2 veckors jobb. Om nu inte ett under sker och muraren får lite eld i baken. Men det lär nog inte ske, för idag deklarerade han trotsigt att han jobbar sin sista dag i morgon. Hallå....? Kan han göra så? Han är inte klar med jobbet på långa vägar, så han kommer att lämna oss med ett halvfärdigt kök och som grädde på moset börjar Ramadan och då är det lögn att hitta hantverkare. Så min värsta farhåga om att få köket klart till jul verkar gå i uppfyllelse...
Vad är kvar? Golvet ska kaklas, nederdelen av väggarna ska kaklas och fogarna målas. Underskåpen ska kaklas. Tröskeln under städskåpet ska gjutas och kaklas. Hallväggen ska fixas till. Ugnen ska monteras och hyllan under ska muras och kaklas. Spisen ska monteras. Fläkten ska monteras och ett nytt hål för röret ska göras och det gamla hålet ska fyllas och en ny kakelplatta ska sättas för hålet. Allt det här är murarens jobb. Hinner han det på 2 dagar?
Dessutom ska elkontakterna installeras, lysrören ska sättas på plats. Det är elektrikerns jobb. Honom har vi inte sagt datum till än, så jag hoppas det inte ska dröja så länge. Sedan har vi rörpelle. Han ska installera varmvattenberedaren, kranen och tvättmaskinen. Och på lördag kommer fönsterkillarna tillbaka för att fixa en grej som glömdes bort i den allmänna röran i förra veckan när huset invaderades av gubbar. Jo, och slutligen har vi målaren som ska måla kök, tvättrum, matrum, G:s och B.s rum och sovrummet. Snickaren jobbar på våra skåp och vi har blivit lovade att få dom lagom till Eid (om lite drygt 4 veckor).
Ramadan börjar den här veckan. Det är nog därför muraren försvinner. Han har nog ingen lust att jobba under Ramadan så då går han under jorden. Ramadan kunde inte ha infallit olägligare för oss i år. Tyyyypiskt!
Så där, nu är våra nya fönster på plats. Definitivt inte lika charmiga som dom gamla, men förhoppningsvis lite tätare. Och med persienner istället för fönsterluckor. Jag gillar verkligen våra fönsterluckor, det var liksom den charmen jag föll för när vi kom hit första gången, men huvva vad det är opraktiskt på vintern när det regnar småspik och man måste öppna fönstrena på vid gavel för att kunna stänga luckorna på kvällen.
Så snart jag fått rummen målade kan jag börja storstäda och ställa tillbaka sakerna på deras rätta platser här i sovrummen. Alltid en början...
Nu börjar diskbänken ta form. Kaklet på väggarna är uppe, fönstret är klart men inte fasthakat, marmorkivan är på plats och diskhon är lagd ovanpå. Vår Byggare Bob hade missuppfattat saker och ting, så diskohon har hamnat på tok för långt till vänster, så nu kommer spisen inte att hamna rakt ovanför utan utan istället mitt emellan ugnen och lådorna. Ni ser hålet för spisplattorna om ni kollar längst till vänster på bilden. Ja ja, inte så mycket att göra åt den saken. Enda nackdelen är ju att han redan hade gjort hål för fläkten, så nu måste han göra ett nytt hål i väggen, täppa igen det tidigare hålet och byta ut den håliga kakelplattan. Sedan ska de två underskåpen (det under diskhon och det stora brevid) kaklas invändigt. Så bara kring diskbänken får vi nog räkna med 2 hela dagars jobb...
Det här är den blivande matplatsen. Det är en smal bänkskiva bara, så när ingen sitter där och äter/fikar kan jag använda den som avlastningsyta. Än så länge fattas en hel del, det som är tegelstenar nu ska ju kaklas så det blir fint. Måtten är 120 x 40 så minst 2 personer ska få plats att äta samtidigt, men om man bara ska fika kan nog 4 personer klämma ihop sej.
Kortläsaren alltså.... Mycket annat är fortfarande spårlöst borta här hemma. Som en av skolböckerna B har fått låna.... Det vete katen vart den har tagit vägen och han behöver den i övermorgon. *suck, suck, suck*
Jag har en hel drös med foton jag tänkte visa men jag tar det i omgångar. Just nu sitter jag och samlar mod till att ta mej en dusch. Jag har inte duschat ordentligt på 3 veckor nu och det börjar kännas. Vattnet är ISKALLT och nu när det är mulet, fuktigt och blåsigt varje dag är inte ens luften varm, så kallt vatten i kombination med kall luft gör duschandet ännu mindre lockande. Men om jag inte duschar snart kommer jag väl att få värsta insektsodlingen i håret, blandat med cementklumpar. *urk* Börjar känna mej som nått ur CSI....
Muraren går oss ännu mer på nerverna nu. Han är vansinnigt lååååångsam! Men visst, det blir fint det han gör. Fast situationen är rätt ohållbar nu och om han inte blir klar snart kommer jag att sparka honom på smalbenet eller ha klipulver i hans macka eller nått för nu står jag snart inte ut längre!
Rapport från de senaste dagarna. Nope, köket är INTE färdigkaklat! Men vi har fått diskbänken mer eller mindre på plats (antar att den ska skruvas fast eller nått - eller åtminstone få silikon runt kanterna), marmorbänkskivorna är på plats, G:s fönster är på plats och med kakel runt om. Det är väl typ det som gjorts de senaste 2 - 3 dagarna.
Så än får vi nog räkna med MINST en vecka till utan kök.
Dagen idag har varit RÖRIG! Minst sagt. Men nu verkar det hända grejer.
I går eftermiddag ringde kompisen med fönsterfirman för att säga att han skulle komma idag på morgonen med dom nya fönstren så ”Byggare Bob” var tvungen att plocka ut fönstren som skulle bytas ut. Han hann plocka bort fönstret i B:s rum innan det var dags att sluta jobba för dagen. Vi har alltså sovit med ett megastort hål i väggen i natt. Igen….
Så fort vi vaknade i morse tömde A och jag sovrummet så gott vi kunde. En dubbelsäng gömmer man inte undan hur som helst, så jag kommer att få plocka cementklumpar ur garderoben och madrassen en lång tid framöver. ”Byggare Bob” började med att plocka bort sovrumsfönstret det första han gjorde. Luftkonditionering var det ja…
Runt 12 kom fönstergänget lastade med fönsterrutor, persienner och allsköns apparater. Barnen och jag försökte klämma ihop oss i det som är kvar av vardagsrummet så vi kunde se på TV, men det visade sej omöjligt. Byggare Bob och hans dunkande i köket och fönsterkillarnas apparater i resten av lägenheten. Barnen och jag gick ut och åt pizza. Det var välbehövligt, både för att fylla magarna och för att vila huvudena lite grann.
När vi kom tillbaka rådde det totalt kaos hemma. Marmorgänget har kommit! Och vad jag såg när jag kilade förbi på väg upp till takrummet var det minst 4 gubbar som höll på med marmorskivorna. Så sammanlagt har vi cirkus 10 gubbar och killar som klampar runt i lägenheten i skrivande stund. Huvva, det kommer INTE bli kul att städa ikväll. Och vi som ska ut och träffa kompisar…
Men men, det händer saker i alla fall. Önskar jag kunde visa foton men kortläsaren verkar ha fått ben i röran och är spårlöst försvunnen. Så snart jag hittar den lägger jag upp foton från de senaste dagarna.
*** Skrivet lördag EM på taket ***
... driver oss till vansinne! Kommer ni ihåg att jag berättade att han hade hållit på i 9 timmar med att kakla lite drygt en kvadratmeter häromdagen? Nu har han gjort det igen.... Ja, inte stått en heldag på samma fläck, men drivit oss till halvt vansinne.
I går morse sa muraren till A - "Jag behöver mer bårdbitar, en 10 stycken sådär." Ok, så A tog sej iväg till samma lager som vi köpte det andra kaklet. Problemet är bara att lagret ligger ute i Långtbortistan och man måste åka flera taxis för att komma dit. Det finns ingen klar vägbeskrivning heller utan man får liksom fråga sej fram. Och igår tog A fel taxi och hamnade ute i en by en bra bit utanför stan. Visserligen på rätt väg, men rätt långt från lagret. Det gick inte att få tag på någon taxi som gick ända fram till rätt by,så det slutade med att han fick GÅ i stekande sol, utan vatten, i över 3 km! Allt för 10 kakelbitar. Ok, nema problema. Efter några timmar var han hemma igen, men för säkerhets skull med 12 bitar.
Gissa vad muraren kläcker ur sej idag på morgonen? Jo, nu behöver han mer kakel av den andra sorten. Så nu måste A ta sej tillbaka till samma lager som han var på igår!!! Hur ¤&/))# dum i huvudet får man vara egentligen? Om han vet att A ska till lagret som ligger i Tjottaheiti och han vet att vi inte har någon bil, varför kollar han inte att han har tillräckligt med kakel för att kunna avsluta jobbet? *morr* A är så sur på muraren att det kommer rök ur hans öron. Idag är det dessutom fredag, vilket betyder att i princip alla affärer och lager stänger tidigt så att alla som vill ska ha en chans att gå på fredagsbönen. Och det är sista fredagen innan Ramadan, vilket gör folk ännu mer benägna att gå till moskén. Så om A inte kommer fram till lagret i tid får han inte tag på kaklet idag och då stannar köksarbetet av tills i morgon, då dom förhoppningsvis öppnar igen.
Suck, suck, suck...
Jag vill börja med att tacka alla som peppat mej de senaste dagarna och påmint mej om att det faktiskt kommer att bli ett slut på ombyggnaden. Ärligt talat har jag varit rätt deppad de senaste dagarna, på gränsen till ett nervsammanbrott. Att leva mitt i röran den här gången är betydligt värre än jag mindes från när vi byggde om badrummet. Kanske på grund av att den ombyggnaden "bara" tog 2½ vecka och genomfördes tidigare på sommaren när vi inte behövde stressa runt och köpa skolsaker. Men det blir kanske ett slut på detta med, även fast det dröjer.
Det verkar som det går framåt här trots allt. Om man jämför med gårdagen så är skillnaden milsvidd. I går hade vi 2 gubbar här i 9 timmar och det enda synliga resultatet var en halv vägg kaklad. Idag har vi haft en gubbe här i lite drygt 8 timmar och han har kaklat ena långsidan i "tvättrummet" och påbörjat kortsidan plus att han har fixat fönsterbrädan till köksfönstret och fixat en spricka som uppstått i G:s rum. Jag har varit borta nästan hela dagen (var i Ceuta och handlade skolgrejer) och var lite orolig för att jag skulle bli lika besviken idag med, men jag blev faktiskt glatt överraskad över att se vissa framsteg.
Jag hoppas morgondagen innebär att hela tvättrummet blir kaklat. Det skulle betyda att väggarna är färdiga, åtminstone till största delen. Vi måste ju också anlita en målare som ska måla taket, dekorlisten och översta delen av väggarna.
I morgon kommer också snickaren för andra gången för att mäta våra skåp. Han var här idag och tog mått på väggskåpen. Vi har valt trä och dörrluckor. Det ska bli ett ljust trä (kan det heta röd tall på svenska kanske? Pino rojo på spanska) som bara ska betsas lite lätt så det inte förlorar sin ljusa färg. Till i morgon måste jag ha gjort en ritning på hur jag vill ha mitt städskåp. Så på den fronten har vi tagit ett kliv i alla fall. Sedan är det bara frågan om NÄR vi får skåpen levererade. Innan eller efter jul?
Foton och ny rapport kommer i morgon.
Dessa deltagare är med och tävlar om ett hemligt pris från Marocko:
Det går segt just nu, segt som sirap. Det är svårt att se några större framsteg för nu håller dom på med kaklet. 3½ vägg i köket är kaklade. Det är fönstersidan som bara är halvklar. I morgon borde dom få klart den biten och börja med balkongbiten. Just nu har vi 2 gubbar som jobbar i köket, en som hackar bort kalk/gammal färg och en som sätter kakel.
Idag har vi varit på marmorfabriken och valt bänkskivor. Det blir rödbrun granit. Ärligt talat gillar jag inte riktigt det vi valt men det fanns bara 2 färger att välja på, rödbrunt eller gråsvart, så jag får nöja mej med det minst fula. Men rent färgmässigt kommer det nog att passa in med det andra.
På onsdag kväll kommer en snickare för att visa sin arbetskatalog och ta mått på skåp. Men vi lär nog inte få skåpen levererade förrän framåt jul, för allt byggs ju för hand. Det är sånt man får leva med. Vi kommer ju att kunna använda köket ändå, även fast lite mer begränsat än när allt väl är klart sedan. Men ett halvfärdigt kök är betydligt bättre än inget kök alls.
Gissningstävlingen! Ni har en dag till på er. Rätt svar vet vi ju inte förrän vi verkligen får tillgång till vårt kök och har städat ur det tillräckligt mycket för att kunna tillaga vår första måltid.
Hitills har 6 personer gissat. Rätt svar vinner en hemlig vinst från Marocko. På tisdag natt, klockan 00.00 svensk tid, i samband med att jag lägger upp Ordlös Onsdag, tar jag inte emot några fler gissningar så skynda er på att gissa.
Dörrvalvet till mitt nya kök är klart. Jag tycker att det blev riktigt, riktigt fint. Visserligen behövs det ju färg och så, men jag tycker att valvet ger både köket och matrummet en ny look. *s*
Fönstret är också på plats. Det blev gröntonat glas för att det inte ska bli så vansinnigt varmt inne på sommaren och för att grannarna på andra sidan innegården inte ska ha total insyn.
Tyvärr har jag lite svårt att ta kort på dagtid, för då springer en massa gubbar med leriga skor in och ut hela tiden och då känner jag inte direkt för att plocka fram kameran. Ni får se bättre bilder sedan när allt är klart.
Jag har en kompis som bor i Perth (hej hej A!!!) och som jag önskar jag kunde åka och hälsa på. Då hoppas jag slippa bo på nått hotell i Perth och istället får bo hemma hos henne och hennes man. Jag har surfat runt lite nu ikväll och kollat på foton från Perth. Det verkar vara en jättemysig stad. Men det som lockar mej allra mest, förrutom att hälsa på min kompis och äta nordafrikanskt med henne och mannen, är att besöka öknen och rida kamel. *s* Jag bor i närheten av Sahara och ändå vill åka till andra sidan jordklotet för att rida kamel. Men det är en dröm jag har haft ända sedan jag var liten och läste en artikel om en tjej som vunnit någon kapplöpning på kamel genom Australiens öken.
Kommer jag någonsin iväg och hälsar på min kompis måste jag ju så klart ta en tur till Adelaide också. Det ligger visserligen på ett antal mils avstånd men med flyg går det ju rätt snabbt. Adelaide är södra Australiens huvudstad och det finns gott om hotell i Adelaide. Även i Adelaide finns det planerade promenadrutter som man kan gå med guide och lära sej mer om Adelaides förflutna. Shoppingutbudet verkar vara stort (bara plånboken sätter gränser) och kulturutbudet verkar inte vara fy skam det heller. När man tröttnat på promenader, shopping och kulturevenemang finns det flera spas och stränder där man kan stressa av. När jag tänker efter tror jag att jag struntar i att ta in på hotell i Sydney den här gången. *s* Det räcker så gott med den här delen av Australien.
I fredags började muraren jobba med vår köksdörr. Först tog han bort ramen och så hackade han runt om. Sedan satte han dit de första tegelstenarna. Så här såg det ut mitt på dagen när han gått iväg till moskén, för då passade jag på att smyga mej in i köket med kameran. 
Och så här ser det ut nu, söndag kväll. Fotot är taget från ytterdörren. Nu har vi inte någon ingång från hallen längre utan måste vänja oss vid att gå in via matrummet. När muraren har snyggat till väggen här och målaren har målat så får vi en riktigt okey liten hall, eller vad tror ni? Då kan jag flytta in spegeln hit istället och få mer plats i korridoren. Eller så satsar jag på ett skoskåp och en hatthylla. Vi får se.... Än är det några veckor kvar innan jag kan börja tänka på möbleringen.
Det har blivit mycket Australien här nu på sista tiden. Det här håller inte på att bli en Australienblog, oroa er inte. *s* Jag bor fortfarande i Marocko och jag har inga planer på att flytta härifrån. Men allt detta dunkande i väggarna och allt detta evinnerliga skrubbande och dammtorkande håller på att driva mej till vansinne. Då känns det bra att kunna ha tankarna på annat håll en stund. Australien ligger ju dessutom nästan så långt bort man kan komma från byggkaos i Marocko. *s* Medan jag söker information om Australien lyckas jag hålla tankarna borta från min egen vardag en stund.
När jag skriver detta sitter jag i rummet på taket och tittar ner över grannarnas takterasser. Det är mulet idag också, men det verkar som om solen försöker titta fram bakom molnen. Luften är tung, vi har alla ont i huvudet. Det blev till slut inget regnväder igår, trots den mörka himlen. Det verkar inte bli nått oväder idag heller, så molnen är kanske bara på genomfart.
Nu skulle det sitta fint med en liten resa till varmare trakter, långt, långt bort ifrån gubbar som hamrar i väggarna…. Jag är SÅ LESS på detta dunkande och evinnerliga städande! När det här är över ska jag hyra en städerska en dag så hon kan hjälpa mej städa genom HELA lägenheten. Sedan ska kläderna tvättas och vädras och fönster putsas. Jag ser fram emot att slippa känna lukten av fuktig cement och cementdamm i näsborrarna hela tiden. Tänk om jag bara kunde trolla mej bort härifrån några dagar och komma hem igen när bygget är klart, vad skönt det skulle vara!
I går fick jag ett ryck och målade mina naglar. Jag har inte målat naglarna på säkert 15 år, så det kändes lite ovant. Nu sitter jag här med glimmande naglar. Jag köpte ett billigt nagellack sist jag var i Ceuta. Det är väl inget vardagslack direkt, det passar bättre på någon discofest eller festival, men det var vad jag kände för den dagen. Och jag är nöjd med mina glittrande naglar. Jag målade alltid mina naglar förut, men slutade med det av någon anledning jag inte kommer ihåg. Nu är det dags att ändra på det!
Min höst kommer att bli rätt stressig och för att klara av allt måste jag först och främst ta hand om mej själv. Det vinner vi alla på. En glad mamma är en bra mamma. Och att ta hand om sej själv mitt i vardagslivet behöver inte ta så mycket tid eller gräva nått större hål i budgeten. För min del kommer det att innebära att jag ser till så jag får tillräckligt med sömn, nyttig mat, regelbunden motion, målade naglar när jag känner för det, noppade ögonbryn, gå till frissan minst varannan månad och möjlighet att pyssla en stund varje vecka. Det är vad som får mej att må bra och fungera i vardagsstöket. Och som höstlöfte (jag har slutat tro på nyårslöften, dom funkar aldrig) lovar jag mej själv att jag ska ta hand om mej själv bättre så jag mår bra och i slutändan kan ta hand om min familj ännu bättre. I sann FLY Lady-anda ska jag satsa på en stunds ”pampering” varje dag, även om det så bara är 5 minuter. Det är jag värd! Fler "pamperingförslag" finns här och här. Hur gör DU för att ta hand om dej själv i vardagslivet?
Vi har ett litet rum på taket. Eller litet och litet, så litet är det inte. En 8 kvadrat eller så är det nog. Min svåger och svägerska har bott här varje sommar de senaste åren och jag har under den tiden knappt satt min fot här uppe. Men nu i sommar har vi upptäckt vilken liten guldgruva det faktiskt är. När mina föräldrar var här bodde dom här uppe. Egentligen skulle dom har hyrt en lägenhet men väl på plats insåg vi att det var en mycket bättre lösning att ha dom här i närheten istället för på andra sidan sta’n. Barnen kunde ju gå och komma som dom ville. När mina föräldrar åkt flyttade vi in här! Det funkar inte så bra att ha astmabarn och bo i byggdamm så barnen tillbringar dagarna här uppe. När muraren gått för dagen går jag ner och sopar och svabbar alla golv och försöker torka bort en del av byggdammet, så vi ska slippa andas in alltför mycket. Först efter det får barnen komma ner.
A har tagit upp våra spisplattor hit upp så vi kan fixa te och kaffe. I teorin skulle vi kunna laga maten här också, men i praktiken har det blivit så att vi har ätit ute eller hämtat hem mat. Diskar och tvättar kläder gör jag i det lilla badrummet här uppe. Så det går faktiskt riktigt bra att leva så här, i alla fall under en kortare tid. Men efter 2 veckors ”campingliv” börjar jag bli lite less.
Det ska bli skönt att flytta ”hem” igen! Kunna laga egen mat. Hitta sina grejer utan att behöva leta igenom femtielva flyttlådor. Ha rutiner. Slippa storstäda VARJE dag. Kunna stänga dörren om sej. Slippa se okända ansikten i hallen hela tiden. Leva familjeliv. Slippa det evinnerliga bankandet i väggarna mellan 8 – 18, 6 – 7 dagar/vecka. Förhoppningsvis är det mindre än halva tiden kvar nu.
Jag är rätt less på röran och städandet nu. Det är tungt att behöva städa flera timmar varje kväll. Det är ju ingen vanlig städning, utan skurvattnet blir tjockt som välling och alldeles äckelgrått, även efter man svabbat samma rum 2 - 3 gånger. Det är inte klokt hur det där dammet lägger sej ÖVERALLT! Och jag som också har astma mår inte alls bra av att andas in detta varje dag. Jag hoppas nedräkningen börjar snart.
Ni har kanske märkt att mina inlägg kommer som i klump nu. Det är för att jag sitter här uppe på rummet och skriver på dagarna och på kvällen, när vi är hemma igen, kopplar jag upp mej och lägger upp dagens inlägg.
Vädret idag är botten! Det är mulet, regntungt och gråtrisst. Det har regnat lite smått, av och till. Ett riktigt ”kura på soffan – väder”. Läsa böcker, dricka te och glo på TV. Hösten är definitivt här! Det börjar bli dags att tänka på höstkläder och filtar i sängarna. Och jag som precis fått bort dom… Det blev en kort sommar i år.
När vi fått ”tillbaka” vår lägenhet blir det till att börja med Operation Höst på fullt allvar. Just nu kan jag inte göra så mycket åt saken. Det första jag ska göra är att gå igenom barnens kläder. Allt som är för slitet ska jag slänga och det som är urvuxet ger jag bort till bästisens svägerska eller till min städerska. Nästa steg på Operation Höst är att plocka fram undanstoppade kläder, prova och vädra. Därefter är det dags att göra en shoppinglista, för att kunna hålla utkik efter bra och billiga kläder. Att handla kläder här är inte riktigt som att handla i Sverige. Visst har vi klädaffärer här också, med fina kvalitetskläder och med prislappar därefter. Men med tanke på att barnen växer så fort och har hål på allt så känns det bättre att satsa på billigare kläder som jag kan kassera med gott samvete efter någon månad. Billiga kläder köps i små butiker med varierande sortiment. Ena dagen har dom jackor, en annan dag byxor och en tredje dag skor. Därför gäller det att ha koll på vad man behöver, så man inte står där en vacker dag med 50 tröjor och inga hela byxor.
Operation Höst går sedan in i en ny fas – sängkläder. Filtarna och täckena som jag stuvade undan bara för några veckor sedan (ja, jag vet, jag var hopplöst efter med Operation Sommar i våras) ska plockas fram och vädras, madrasserna ska vändas och gardinerna ska tvättas.
Sista delen i Operation Höst består av att vinterbona lägenheten – mattorna ska vädras, piskas och dammsugas innan dom läggs på plats. Jag ska kanske köpa en ny, riktig matta till vardagsrummet. En sån där fin,mjuk, gosig matta som barnen kommer att vilja campa på. *s* Sedan ska elementen plockas fram, dammas av och testköras. Men förhoppningsvis behöver jag inte tänka på den här sista delen förrän framåt november eller så, för fram till dess brukar temperaturen inomhus vara rätt okey.
Jag hoppas att våra nya fönster ska hålla värmen inne och draget ute. Det ska bli spännande att se hur det blir med det.
Ok, dags för en tävling! Gnugga geniknölarna och kom med gissningar om när vi kommer att tillaga vår första måltid i vårt "nya" kök. Den som gissar rätt får ett hemligt pris. Om två eller flera gissar rätt lottar jag ut priset mellan dom som gissat rätt. Ni har till tisdag 00.00 på er. När jag lägger upp Ordlös Onsdag stänger jag gissningstävlingen.
För att kunna vinna måste du lämna mailadress eller hemsidesadress så jag kan kontakta vinnaren, för ingen kontaktinfo = ingen vinst. Låter det bra? Ok, då så. Sätt igång och gissa!
Vi skulle ha fått dom första fönstren installerade förra lördagen. Men när fönsterkillarna kom med köksfönstret och G:s fönster hade muraren inte gjort klart sin del av jobbet. Det gamla fönstret satt kvar och det gjorde också gallret. Så fönsterkillarna lämnade fönstren och åkte iväg igen. Dom skulle ha kommit tillbaka i torsdags. Men då A pratade med kompisen (som är bossen för företaget vi anlitat) sa han att dom inte kunde komma då utan skulle komma idag, lördag, istället.
Och nu är dom här! Helt plötsligt har lägenheten invaderats av gubbar, killar, fönsterrutor, maskiner, apparater, sladdar och jag vet inte allt… Många, många fönsterrutor är det. Jösses! Hur ska jag hålla dom rena? Sanningen har precis gått upp för mej. Det kommer att bli ett himla jobb med att hålla dom rena och fina. Huvva! Det blir till att ta det hela med Fly Lady-lugn. *s* One babystep at a time…
Mitt i röran går muraren och jobbar. Han har gjort klart dörrvalven nu. Jättesnyggt har det blivit! Han har nästan murat igen köksdörren. Själva tegelstenarna är på plats, nu är det bara de genomskinliga rutorna kvar. Enligt muraren måste cementen kring tegelstenarna stelna ordentligt först innan han kan lägga dit de genomskinliga, annars kan väggen bli sned. Och det låter ju logiskt. Han har lagt tegel i blöt, så det verkar som han kommer att börja med de första plattorna snart. Men han har inte ens börjat på det som ska bli matplatsen ännu, så jag vet inte riktigt i vilken ordning han ska ta grejerna. Nu har jag iof inte varit i köket sedan i morse då han håller kanske på med den just nu. Vad jag vet är det det sista stora jobbet som ska fixas innan kaklet ska på plats. När väggarna är klara ska golvet jämnas till och läggas och det som ska målas ska målas. Sedan är det bara marmorbänkarna och möblerna som ska på plats. Och efter det får vi tillbaka vårt kök.
Ska vi ha en tävlingom vem som gissar bäst? Kom medgissningarom när vi kan laga vår första måltid i vårt kök. Den som gissar närmast får en hemlig present härifrån. För att kunna vinna måste du lämna mailadress eller hemsidesadress så jag kan kontakta vinnaren, för ingen kontaktinfo = ingen vinst. Låter det bra? Ok, då så. Sätt igång och gissa!
Inlägg
Alla kommentarer
