Luftkonditionering

Hoppas vi får våra fönster i morgon. Det är aaaaaningen kyligt om mornarna med så mycket frisk luft inomhus.

Utsikten från min nya diskbänk

Det börjar likna nått. Förhoppningsvis blir muraren klar med grovjobbet den här veckan. Nu är diskbänken färdigmurad. Det här blir min utsikt från mitt nya köksfönster:



Det här är fönstret sett utifrån, från det som tidigare var vår balkong. Man ser tydligt hur stort fönstret var förut och hur litet det blivit. Kanske för litet? Jag borde kanske ha valt det lite bredare? Men jag behövde lite mer väggutrymme, så det fick gå före ett snyggare fönster. Utsikten är ju ändå inte så mycket att hurra för.

Reser igen

Jag har skrivit en hel del om Australien tidigare. Det är, som ni säkert märkt vid det här laget, ett av mina drömresemål. Nu när vi har byggdamm upp över öronen är det skönt att kunna drömma sej bort till andra breddgrader. På min drömresa besöker jag samma städer som sist: Sydney, Brisbane och Melbourne.

På Visitors Guides & Information hittar man all information man behöver om Sydney och dess sevärdheter. Hotell i Sydney finns det gott om, i alla möjliga prisklasser.

Jag har alltid varit fascinerad av Australiens historia. Det var ju en gammal fångkoloni och tydligen en rätt otrevlig plats från början. Storbritannien fraktade dit alla möjliga sorters brottslingar, från lösdrivare till massmördare och allt däremellan. Det finns speciella kartor man kan ladda ner från nätet med förberedda promenadrutter. En av dessa rutter följer i de första bosättarnas fotspår. Det är nått jag skulle vilja gå, för kombinationen promenad, frisk luft och historia är oslagbar tycker jag.

Operahuset i Sydney är världsberömt, men jag får väl erkänna att opera inte riktigt är nått jag skulle betala pengar för att lyssna på. Det finns andra många kända byggnader och platser i Sydney som alla är värda ett besök. Ett lite ovanligare ställe som jag absolut måste besöka om/när jag kommer dit är Chinatown. Det verkar vara ett spännande område, med äkta kinesiska affärer, restauranger med asiatisk mat och annorlunda shopping.

Australien är ett väldigt stort land. Det som verkar vara ett stenkast på kartan kan i själva verket ligga många, många mil bort. Att flyga verkar vara bästa sättet att ta sej fram. Till Brisbane tar man sej lätt med flyg, för där finns en internationell flygplats. När man väl checkat in på ett hotell i Brisbane är det fritt fram att upptäcka en av Australiens största städer. Första anhalten måste nästan bli Mt Coot-tha Lookout, en utsiktsplats varifrån man kan se hela staden. Jag har också fastnat för Moreton bay, ett vidsträckt friluftsområde perfekt för cykelturer eller långpromenader.

Innan jag drömmer mej hem till Marocko igen tar jag en tur till Melbourne, Australiens näst största stad. Gillar man att spela bort sina pengar på hästar är ett besök på Flemington Racecourse ett måste. Det är en av världens vackraste kapplöpningsbanor. Själv skulle jag inte ha nått emot ett besök där, men jag skulle hålla hårt i plånboken. Mina pengar skulle istället användas till den ädla konsten shopping i kvadrat. Stan verkar vara som klippt och skuren för det, tack vare ett flertal mycket vackra gallerior. Mina trötta fötter skulle jag vila på något av hotellen i Melbourne.

Efter denna tur i mina drömmar känns det skönt att vakna upp hemma igen. *s*

Elinstallationen

Vi hade en elektriker här häromdagen. Han har gjort en del av jobbet men måste komma tillbaka om några dagar för att avsluta det. Sist drog han ledningar som ska gå inne i väggen. Nästa gång ska han sätta dit uttag och kontakter.

Så här lämnade han det som en gång i tiden var vår lampknapp till kökslampan:


Tror inte att en svensk elektriker hade godkänt jobbet..... *s* Tur att vi inte behöver använda den nu, för vi är ju inte inne i köket på kvällstid.

Privatlektioner

Nu är det bara 1½ vecka kvar tills skolan börjar här. Det innebär att jag har 1½ vecka på mej att skaffa alla böcker och allt skolmaterial killarna behöver PLUS börja förbereda mitt jobb som privatlärare. Som det ser ut nu kommer jag nog inte att börja med privatlektionerna än på några veckor, för det är jättesvårt att förbereda nått med röran vi har här hemma. Vi har ju grejer ÖVERALLT i dom få rum vi har som vi kan bo i. Att bo mitt i ett bygge är inte speciellt kul.

Jag kommer att undervisa hemma i spanska, engelska och SO för barn i åk 1 - 6 som det ser ut just nu. Men det är möjligt att jag också tar spanska, engelska, historia, geografi och några andra gymnasieämnen. Vi får se.

Jag har fått tips om en sajt, TutorVista, som är ett av världens största företag när det gäller online undervisning. Först och främst handlar det om amerikansk undervisning, från K-12 till högskola och läxhjälp. För $99.99/månad kan man få hjälp dygnet runt, årets alla dagar. Dom erbjuder undervisning i alla ämnen, t.ex. Math, Algebra, geometry. Man får också tillgång till en tutor.

Jag kan inte erbjuda riktigt lika mycket. Att jobba som privatlärare i Marocko är ett ensamt och slitsamt jobb, för inte alla elever gillar att studera och föräldrarna förväntar sej att deras barn ska få bra betyg eftersom dom betalar för privatundervisning. En kompis till mej tar bara emot "problembarn", för hon har rykte om sej att kunna utföra underverk. Hon tar också betalt därefter. Som ny lärare kan jag inte ta lika mycket betalt, jag måste ju bygga upp mitt rykte först. Men när jag fått i ordning mitt nya "studierum" på taket och fått hem allt material jag behöver kan jag börja leta elever. Jag vill inte jobba varje kväll, för mina barn behöver ju också läxhjälp och mycket mammatid, så jag planerar att jobba 2 kvällar/vecka, 2 - 3 timmar varje gång. Om barnen inte behöver hjälp med många ämnen kommer det att bli 1½-timmes pass, det är rätt lagom. Då skulle jag kunna ha antingen 4 elever eller 4 grupper. Vi får se.... Jag kommer ju dessutom att fortsätta jobba på mitt vanliga jobb, som spanskalärare, men dom lektionerna hoppas jag kunna lägga på dagtid. *phu* Fördelen med allt jobbande är att jag kommer att få MYCKET erfarenhet som lärare till den dagen då jag är klar med min utbildning.

Ordlös Onsdag - Ovanlig badgäst

Gårdagens köksbilder

Här kommer lägesrapporten för gårdagen. Det var en totalt kaosartad morgon. Ett tag var det 4 gubbar i köket samtidigt - muraren, elektrikern och 2 killar som bar upp sand och cement. Det gick inte att vara hemma så barnen och jag gick hem till en kompis i några timmar. Sedan höll vi oss i rummet på taket resten av dagen.

Det som ska bli diskbänken är på plats.



Till höger ska kylskåpet stå.



Balkongen börjar förvandlas till innekorridor. Ytterväggen är på plats. Resten ska bli ett stort fönster med "skjutdörrar".



Fler foton kommer i morgon. Det är också Ordlös Onsdag - det missar ni väl inte?

Paris - drömmarnas huvudstad?

Paris är en stad många drömmer om att besöka. ... Möt våren i Paris är en typisk reklamslogan i modevärlden. Paris är ju modets okrönta drottning. Och kärlekens...

Konstigt nog har jag aldrig varit speciellt intresserad av Paris, jag har alltid känt mej mer dragen till London och det brittiska. Men på sista tiden har jag börjat ändra åsikt. Det verkar vara många bloggares favoritstad. Så jag vet inte.... Det vore kanske inte så dumt med en resa dit trots allt. *s* Enligt Wikipedia besöks staden årligen av över 30 miljoner utländska turister, vilket gör staden till världens populäraste resmål. 30 miljoner kan väl knappast ha fel? Jag litar på mina favoritbloggare, dom är bättre källor än all världens turistböcker.

Jag har tidigare skrivit om Cheaperthanhotels och deras prisvärda hotell. Dom har även hotell i Paris. Tillsammans med Hotelsenfrancais erbjuder dom Hôtels en Paris, som det så tjusigt heter på franska. *s* Där kan man även boka direkt på franska. Om man är 2 eller flera som bokar tillsammans (vem vill vara ensam i Paris? *s*) så får man ännu förmånligare priser. Som bäddat för en romantisk tripp till Kärlekens huvudstad, eller hur? Om plånboken är tunn eller om man känner någon som bor i Paris utkanter erbjuder dom även Parishotell utanför själva citykärnan.

Om jag någon gång kommer iväg till Paris skulle jag vilja se Eifeltornet (men inte åka upp i det! Jag har höjdskräck.), åka tunnelbanan, strosa i Montmartre, besöka Notre Dame och Sacré-Coeur, tillbringa en heldag på Louvren, fota på Champs-Élysées (Mika sjunger om den i en låt som inte finns med på hans skiva)... Och så skulle jag vilja tillbringa en massa tid på olika fik, äta nordafrikansk mat (har hört att det finns restauranger i Paris där maten är t.o.m. bättre än i Marocko), kolla på mimare, gå och dansa på nått av dom många nordafrikanska klubbarna (vem vet, Cheb Mami kanske sitter vid bordet intill, då svimmar jag garanterat), träffa kompisar... Det verkar som om det finns en hel del även för mej i Paris. *s* En vacker dag bloggar jag kanske från nått internetställe i Paris. Bli inte alltför förvånade om det händer.

Uppdatering köket - söndag

Jag tror det är läge för en uppdatering av renoveringen. I söndags var vi "lediga",dvs A och barnen var på stranden och jag var hemma och storstädade. Så här såg köket ut då:




Och det här är läget på balkongen:



I lördags var elektrikern här och drog lite kablar och rör. Muraren jobbade på med sitt. I lördags plockade han bort G:s fönster. På kvällen såg det ut så här:



Och det här är hans nya fönster:

Promenera mera

Jag läste precis en artikel i Aftonbladet.se
om fördelarna med morgonpromenader. För mej är det inget nytt, för jag har promenerat i flera år nu, ända sedan jag fick min äldste son. Han föddes svårt lungsjuk och krävde vård dygnet runt. Det gjorde att jag inte kunde motionera bort graviditetskilona (över 35 kg!) på gym eller nått annat kul. Lösningen blev långpromenader. Jag packade ner honom i vagnen, tog med hans mediciner och så började vi gå... och gå.... och gå.... Det blev nog några timmar nästan varje dag. Kilona började försvinna. Efter 1 år var jag nere på det jag vägt innan jag skrev in mej på MVC och när jag blev gravid med son nr. 2 vägde jag några kilo under "innan-graviditetsvikten". Med nr. 2 gick jag upp mindre i vikt (trots foglossning och en ENORM mage som tvingade mej att sitta inne nästan hela graviditeten, eftersom jag tippade över i trappan! Var tvungen att ha någon med mej och gå ner för trappan baklänges.) och det tog inte ens ett år innan jag var nere på matchvikt, tack vare att det var 2 barn i vagnen och det ger bra motstånd i uppförsbackarna.

Nu när hösten snart är här tänker jag börja med långpromenaderna igen. Jag försöker övertala min bästis, men hon skyller alltid på tidsbrist. Dessutom är hon lite överviktig och tycker att det är jobbigt att promenera, bilen är bättre. Just därför behöver hon promenaderna. Så jag fortsätter att bearbeta henne. Jag vill inte gå själv....

Barnen börjar skolan om lite mindre än 2 veckor, men jag vet ju inte om vårt kök är klart tills dess. När allt är klart och på plats igen ska jag börja med promenaderna igen. En halvtimme varje morgon efter att jag lämnat barnen, till att börja med. Det tror jag är en bra start. Helst skulle jag vilja gå en timme, men jag vet inte om jag kan hitta en hel timme VARJE morgon. Jag vill ju lägga in yoga varje dag också. Mitt schema kommer ju att bli väldigt tajt fr.o.m. oktober. Men motionen är viktig för mej, det är ju en garanti för att jag ska orka med mitt nya, superaktiva liv. Om jag nu bara lyckades övertala bästisen så skulle allt vara frid och fröjd....

Hur gör ni för att hitta tid för vardagsmotionen? Tränar ni regelbundet? Vad tränar ni i så fall?

Hotell i England

I ett tidigare inlägg idag skrev jag om mina upplevelser i London. London är verkligen en stad man bara MÅSTE besöka! "When a man is tired of London he is tired of life, for there is in London all that life can afford." - Samuel Johnson. Och han hade helt rätt.

Det första man måste göra när man kommer till London är att hitta någonstans att bo. Cheaperthanhotels har flera prisvärda hotell i London, i olika områden och i olika prisklasser. Men dom har främst riktat in sej på billigt boende, ofta t.o.m. lägre än vad hotellet självt erbjuder. Det går att boka både sista minuten och för långtidsboende.

Jag har många favoritställen i London. Först och främst gillar jag att shoppa, men tyvärr är London ingen billig stad. Men att fönstershoppa kostar ju ingenting och det finns ju hur mycket affärer som helst att titta i. *s* Ett par böcker hamnar alltid i min resväska efter ett besök i London, men så är ju jag en bokmal också. Jag försöker alltid hinna med några museum eller monument när jag är i London. Madame Tussauds är ett av mina favoriter. Om man behöver tips på museum i London kan man titta in på Tour UK:s hemsida.
Picadilly Circus är en knutpunkt mitt i City och ett bra ställe att bestämma träff på för man kan ju inte missa neonskyltarna. *s*

Om man har möjligheten att stanna under en längre tid i England måste man ju se lite mer av vad landet har att erbjuda. Vad sägs om Birmingham? Ta in på hotell i Birmingham, Englands näst största stad. Det är en industristad med ett väl utbyggt nätverk av kanaler. Man kan hyra kanalbåtar och ta en helgtripp längst med kanalerna. Det är nått jag alltid drömt om att göra. Om man vill besöka en annan storstad är Manchester ett säkert kort. Staden var tidigare känd som en urtrisst industristad men de senaste åren har man lagt ner mycket energi på att tvätta bort den stämpeln. Numera är det en cool stad med mycket sevärdheter, både för dag - och nattliv. För mej är Manchester staden där The Smiths och Happy Mondays kom ifrån (andra kända Manchesterband är Oasis och Stone Roses). Ta in på hotell i Manchester och se om du träffar på någon kändis. Tänk att få träffa på Morrisey! Hur coolt skulle inte det vara?

London

London är och förblir en av mina absoluta favoritstäder. När jag var tonåring drömde jag om att flytta dit och spela i ett punkband och blir kändis. *s* Jag var ju punkare när jag var yngre och det är nått jag är stolt över, för jag tycker att den ursprungliga punkvågen hade många positiva sidor. Just London är starkt förknippad med punkvågen, för det var ju dit banden flyttade när dom började bli kända och det var ju där de bästa punkklubbarna låg. Och alla häftiga affärer! Jag kom hem med väskan full med svarta kläder och håliga nätstrumpor. *s*

Jag har varit i London flera gånger. Dels på endagsturer när jag var på språkresa i Eastbourne och dels på semester med min lillebror. Den var en av de roligaste resorna jag någonsin har gjort. Vi bodde centralt, med massvis med bra restauranger i kvarteret. Maten är en annan sak jag gillar med London. Inte just den engelska maten kanske, den är inte så mycket att hurra för, men i London finns ju så mycket, mycket mer. Fish 'n' chips är en av mina svagheter, indisk mat är en passion och det karibiska köket får det att vattnas i munnen på mej. Ett av mina roligaste matminnen är från en liten indisk restaurang i London. Både brorsan och jag gillar kryddstark mat, så vi bestämde oss för att ha en liten tävling - se vem som kunde äta den starkaste maten. Vi pratade med kyparen och sa att vi ville ha nått som var "hotter than hot". Han blev alldeles förvirrad och frågade oss flera gånger om vi verkligen visste vad vi beställt. *s* Och nog var det "hot" alltid! Tårarna bara rann ner för kinderna, det gick inte att stoppa. Men det var underbart gott. Och ja, jag vann... Jag ÄLSKAR kryddstark mat.

Om jag skulle vinna på lotto eller så så skulle jag ta barnen med mej på en resa till London på direkten. För i London finns ALLT, för alla smaker och plånböcker (fast ju tjockare, desto bättre *s*).

Tjäna pengar på bloggen

Som ni säkert vet försöker jag mej på en karriär som proffsbloggare för att få ihop pengar till mina studier. Jag har hittat ett danskt företag, Bloggerwave, som söker bloggare från hela världen för att skriva om olika reklamkampanjer, hemsidor, företag och annat. Att jobba som proffsbloggare är kul och funkar bra att ha som deltidssysselsättning. För att försörja sej på detta måste man vara en fena på marknadsföring och antingen skriva oerhört bra eller om kontroversiella ämnen som drar till sej många läsare. Jag har långt kvar tills jag hamnar på den nivån, om någonsin. Jag vet inte riktigt om jag har den ambitionen. Men det är inget snack om saken att jag vill få det att funka som halvtidsjobb, några timmar om dagen, för att att tjäna ihop till mina studier. Som det är just nu ser jag inga hinder med att kombinera studier med blogjobb och familjeliv. Kanske är det nått för dej med?

Kurslitteratur

Nästa vecka ska jag fortsätta turerna kring min inskrivning på universitetet. Hitills har jag gjort en föranmälan och nästa steg är att kontakta mitt gamla universitet för att få mina papper skickade till Ceuta. Därefter ska en speciell nämd titta på mina betyg och se vilka ämnen jag redan läst och vilka ämnen som är nya. Utifrån deras svar ser jag hur många ämnen jag måste skriva in mej på. Jag HOPPAS jag inte behöver läsa alla ämnena, för jag kommer att få en väldigt tuff höst annars.

När alla papper är klara och skolavgiften betald återstår det riktigt tuffa - att köpa kurslitteraturen. I Sverige är valet lätt - AdLibris har alltid varit min favorit. Där har jag köpt nästan all min kurslitteratur. Men nu blir det lite svårare... *s* Fast jag ska ändå ta en titt och se vad dom har för böcker inom språkvetenskap. Böcker är aldrig fel och jag är ju en bokmal av stora mått. Men jag misstänker att jag inte kommer att kunna nöjesläsa så mycket i höst utan får hålla mej till medeltida spansk litteratur (det är ett av ämnena jag ska läsa första året). Fast jag klagar inte för jag ÄLSKAR spansk medeltidslitteratur. För er som kan spanska så rekommenderar jag
El Libro de Buen Amor, El Conde Lucanor och La Celestina. Jag har minst 7 medeltidsverk att läsa och kommentera under första året. Det kommer att bli en gedigen litteraturlista. Jag är glad att jag kan hitta dom flesta på jobbet.

Dag 8

Idag har varit en rörig och lite smått kaosartad dag. Först och främst för att mina föräldrar åkte i morse och vi blivit bortskämda med att ha dom i närheten. Dessutom kom muraren för sent (problem med trafiken) och A var tvungen att åka in till Tetuán för att hämta kaklet och blev borta i flera timmar. Sedan kom fönsterkillen och lämnade fönstren. Det var meningen att han skulle satt dit G:s fönster idag, men muraren hade inte tagit bort det gamla fönstret i tid, så fönsterkillen kunde inte göra nått. Han hade ett annat jobb här i stan, så han kunde inte sitta här och vänta på att muraren skulle ta bort fönstret och mura kanterna fina. Så just nu har vi ett hål i väggen i G:s rum. Luftkonditionering.... Tur nog så är det galler för fönstret så vi behöver inte vara oroliga för tjuvar, men däremot oroar jagmej lite för som förbenade fåglarna. Dom är ju inte ett dugg rädda och sk*ter överallt.... Har liksom ingen lust att hitta fågelsk*t i G:s säng....

Vi var bortbjudna på lunch. Killarna var lite smått hysteriska, för dom hade siktat in sej på att sitta hela dagen och glo på TV. Dom har ju inte haft tid att se på TV under tiden mina föräldrar varit här, så nu ville dom ta igen den "förlorade" TV-tiden. Men väl hemma hos våra vänner kom dom snabbt på andra tankar. Dom bor i ett stort tvåvåningshus och har en jättemysig trädgård med egen pool. Det gjorde susen! Det gick knappt att få upp dom ur vattnet. B kom upp först när han började bli blå om läpparna, G var kvar i vattnet tills det blev mörkt. Familjen vi var hos har en 5-årig son som är en riktigt liten vilde. Mamman är spanjorska född i brasilien och pappan är barndomskamrat till A, dom bor i Madrid. Dom hade också bjudit in A:s kusin med familj. Frun är marockanska från Ceuta och dom har en 10-årig dotter och en 18-månaders son. Barnen har verkligen haft jättekul! Som dom har plaskat och sprungit runt. G somnade som en klubbad säl när vi kom hem.

Stackars A fick åka hem tidigare, för mitt i maten ringde muraren och sa att elektrikern hade kommit. Han var hos oss i morse och skulle börja jobba på måndag. Men tydligen hade det blivit någon miss så nu stod han i vårt kök och tänkte sätta igång och jobba... Så A fick åka hem och prata med honom och låta honom börja sitt jobb. Jag vet inte vad han har gjort, annat än koppla bort elen i köket och balkongen så jag kan inte fota hur det ser ut just nu. Det är ju bäckmörkt både ute och inne. Jag får fota i morgon bitti istället.

I morgon är det söndag och som det ser ut just nu får vi en vilodag. Inga gubbar, inget som ska handlas, ingen stress... Men en sak är klar i alla fall, jag tänker STÄDA! Även om jag försöker hålla efter varje dag så blir det ändå damm överallt. Jag hoppas jag kan göra en lite ordentligare städning i morgon och få bort så mycketsom möjligt. Sedan när allt är klart ska jag betala en städerska så hon kommer hit och hjälper mej städa,för 4 händer städar bättre än två.

Mina föräldrar har åkt

Mina föräldrar åkte hem i morse. Det känns verkligen tomt och ovant att inte ha dom på taket längre. Det är konstigt hur snabbt man vänjer sej. Efter någon dag var det som om dom alltid bott där uppe och alltid skulle bo där. Det skulle vara helt underbart men jag vet att det aldrig kommer att bli så. Lika lite som jag vill flytta tillbaka till Sverige just nu, lika lite vill dom flytta hit. Men det är tur att det ändå är rätt enkelt att resa emellan så förhoppningsvis kan dom kanske komma och hälsa på lite oftare. Med tiden kommer vi att göra iordning rummet på taket så dom får sin egen lya.

Barnen och jag är lite deppiga idag men jag tycker ändå att dom tagit det rätt bra. Dom är ju så pass stora så dom förstår att mommo och moffa inte kan stanna här hur länge som helst (fast vi gärna skulle vilja) så vi får försöka hålla kontakten på andra sätt tills vi träffas igen. Om allt går vägen så träffas vi i jul igen - om vi får tag på biljetter och killarna får ledigt från skolan. Annars försöker vi komma iväg på killarnas vårlov. Så förhoppningsvis tar det inte så många månader innan vi ses igen.

Vart tar dagarna vägen?

Det har varit full aktivitet här de senaste dagarna. A och jag har varit inne i Tetuán 2 dagar i rad nu och han måste åka in i morgon igen. Vi har köpt kaklet till golv, väggar och en jättefin bård. Det ska bli spännande att se slutresultatet! Vi var inne i över 10 affärer igår innan vi hitttade "rätt" kakel. Jag har ju hela tiden velat ha "country stil" på köket, men nu blir det inte riktigt så. Det kaklet vi båda blev störtförälskade i visade sej vara superdyrt. Bara kaklet till väggarna skulle ha gått på över en tusenlapp mer än det vi till slut betalade för hela baletten i en annan affär. Väggkaklet är ett rätt alldagligt men fint kakel men golvet är verkligen SUPERSNYGGT! Ja, ni får ju se själva sedan när allt är på plats.

Köket börjar ta form. Jämför bara de här fotona så ser ni. Så här såg det ut för 2 dagar sedan - en total katastrof!



Och så här såg det ut igår:



Och idag börjar det likna ett kök, eller hur?





Nu har vi det mesta: spisplattor, ugn, fläkt, diskbänk, kran, kakel... I morgon ska vi får köksfönstret monterat. Även G:s rum ska få ett lyft, genom ett nytt fönster. *phu* Innan gubbarna är klara har dom fixat nått i VARTENDA rum i lägenheten! Där kan man snacka om en ordentlig make over....

Att bo i byggkaos

Hitills tycker jag att det gått riktigt bra att bo i byggkaoset. Och det är tack vare mina föräldrar! Dom är ju här på semester och bor i vårt lilla rum på taket. Barnen går upp till dom så fort dom vaknar och kommer ner bara för att hämta grejer och sova. Så den här veckan har varit rätt lindrig. Värre blir det nästa vecka när mina föräldrar åkt och barnen måste sysselsättas här. Men då flyttar barnen och jag upp på taket, åtminstone på dagtid. På så sätt slipper dom vara här och andas in allt damm. Nästa vecka blir dessutom mycket värre byggnadsmässigt för då ska dom ta bort fönstret som ska bli dörr och fixa ett dörrhål.

Rent praktiskt så diskar vi i badrummet på taket. Lagar enklare mat gör min mamma i rummet där uppe, tevatten kan vi också värma här nere och i nödfall laga enkel mat. Vi har dusch och toalett här nere plus toalett på taket. Så det är ändå rätt drägligt att bo här just nu, förrutom stressen att köpa allt material och komma överens om saker och ting. Planerna ändras hela tiden så det är knappast troligt att köket kommer att se ut som vi planerat från början. Jag hoppas bara att slutresultatet blir bra, så vi blir nöjda.

Nu har vi spis, spisplattor, fläkt och diskbänk stående i matrummet. Ikväll ska vi åka in till Tetuán och köpa kakel. På lördag kommer dom första fönstren. Så här händer det grejer!

Coke Zero

Coke zero har en ny kampanj på nätet, kallad “Life as it should be”, där man kan leka filmdirektör och skapa sin egen svartvita kortfilm. Det finns 5 olika filmer att välja på. Man får bilderna och så skriver man in sin replik som sedan spelas upp. Svenskan fixar dom inte så bra. *s* Sedan kan man vara med i en tävling och vinna ära och berömmelse. En kul grej helt enkelt! Med en någorlunda snabb uppkoppling kan man ha riktigt skoj.

2 dagar i bilder

Jag orkade inte lägga upp gårdagens foto i går kväll, så det kommer här:

Det här ska bli en del av min arbetsbänk, i det första utrymmet ska gasflaskan stå, i det andra ska ugnen placeras. Fönstret är förminskat.

Idag kom rörmokaren och fixade vattenledningen ut på balkongen, så vi kan ställa tvättmaskinen där. Han har också flyttat på varmvattenberedaren och fixat de superfula ledningarna i badrummet. I morgon kommer foton på badrummet.


Balkongen ska fixas i ordning i morgon, så om några dagar är den en del av köket. Så här såg den ut nu ikväll, med de nya vattenledningarna till tvättmaskinen:

Det första fönstret ska bli vår nya dörr till köket. Jag hoppas att köket blir rymligare efter ombyggnaden och med mer förvaring och arbetsyta. Just nu ser det lite rörigt ut....

I morgon fortsätter följetongen med Dag 6.

Ordlös Onsdag - Lunch

Dag 4

Jag fick aldrig upp gårdagens foto i går kväll. Vi kom hem sent och då kom kompisar över så jag kom inte i säng förrän på tok för sent. Därför kommer gårdagens foto idag istället.


I går var många affärer stängda. Kungen fyller år idag så även gårdagen var en röd dag. Vi hade behövt köpa diskbänk, kakel, marmorbänkskivor och vitvaror igår. Min bästis kom hit och hon skjussade A och mej till Tetuán. Men tyvärr, alla kakelaffärerna var stängda. Tur nog så var iaf Marjane öppet, så trots att det kan vara lite dyrare köpte vi faktiskt spisplattor, ugn och fläkt där. Så nu är det gjort! Vi fick vitvarorna levererade i dag, så nu står dom i matrummet.

På vägen hem från Marjane hamnade vi i kö. Vägen i andra riktningen var avstängd. Kungen var tydligen ute på vift och då stängs trafiken av. Himla tur för oss att vi skulle i motsatt riktning, för vi behövde bara sitta i kö i en halvtimme eller så, i jämförelse med dom andra som säkert fick sitta där dom satt i några timmar.

När vi kom hem till Martil var A tvungen att gå iväg och träffa en kompis. Kompisen är i fönsterbranschen och var här igår för att ge oss en offert på våra fönster. Nu när vi ändå joxar med byggdamm kan vi lika gärna vända upp och ner på allt. Så nu har vi beställt nya fönster till alla rummen också!

Jag letade upp mina föräldrar och barnen som var ute och åt på restaurang. Barnen var såååå trötta och höll på att somna. Tur nog orkade dom hålla sej vakna tills vi kom hem. Då var klockan runt midnatt. Utanför vår port stod några kompisar och väntade på oss tillsammans med A så dom kom med upp. Jag lade barnen medans D (mamman) stoppade om deras son på soffan. Alla barnen somnade som stenar. Sedan satt vi och snackade till klockan var över 2.

B har feber idag och mår inte så bra. A är magsjuk. Så det är lite rörigt just nu, men The show must go on! Muraren är visst snart klar med dagens jobb så då ska jag smyga in med kameran. Uppdatering kommer!

Vill resa bort!

Just nu skulle jag vilja ge mej ut på en resa, till Australien. Långt ifrån byggubbar och kakeldamm... Ja, jag vet. Jag har skrivit om Australien tidigare. Men det gör ju inte min önskan om en resa dit mindre. *s* Idag har jag dessutom fått mer vatten på min kvarn.

Några kompisar kom förbi nu på kvällen och dom var i Australien för några år sedan. Vi satt och pratade om nått helt annat när vi helt plötsligt kom in på Sydney. En helt underbar stad, sa kompisarna och började nämna ställen man inte får missa när man är där. Darling Harbour är en stadsdel som man absolut bara måste besöka. Där finns gott om affärer, restauranger och nått att titta på nästan dygnet runt. Bo kan man göra på nått av Darling Harbour Hotel. Väljer man att bo i någon annan del av sta'n finns det mycket att välja på bland Sydneys hotell. I Sydney får man inte heller missa Chinatown (stort som en hel stad i sej!), Operahuset och Harbourside Shopping Centre (*s*).

En annan stad som dom besökte var Melbourne. Rum hittar man på Melbourne hotel. Våra vänner pratade sej varma för Sydney så jag blev inte mycket klokare när jag undrade vad dom tyckte var värt att se där. God mat sa dom, det var ungefär allt... Synd, för jag hade gärna hört mer om hur det är att turista i Australien, speciellt om man reser med småbarn. Jag antar att jag måste googla efter mer info om sta'n, för det lilla jag sett av sta'n verkar vara mysig. Jag lär nog inte komma iväg dit i år, men drömmen lever kvar. ;-)

Matrummet

Kommer ni ihåg min överfulla bokhylla som jag visade i förrgår? Den är tömd och ivägburen till vardagsrummet nu. Just nu har vi bara en klädhängare och matbordet i matrummet. Oj, vad rummet blev stort helt plötsligt! *s*

Om några dagar är vårt fina blå fönster ett minne blott. Då ska vi gå in i köket den vägen. Jag hoppas det blir så bra som vi har tänkt oss. *nervös* Det känns lite läskigt att göra en sån här stor förändring i lägenhetens planlösning. A tycker att vi nog borde sätta dit en dörr eller en skjutdörr i glas, men jag tycker att det borde räcka med en dörröppning med en snygg båge. Skulle vi få kallt på vintern får jag väl ta och hänga för någon gardin eller nått för dörrhålet. Att sätta dit en dörr känns fel, för dels måste dörrhålet göras större och dels skulle själva dörren ta upp en massa viktig plats. Visserligen får vi ju ingen riktig yttervägg på balkongen, det blir ju bara en glasvägg. Men jag tror att det kommer att funka bra även utan dörr.

Uppehållstillståndet

Nu har jag fått mitt tillfälliga uppehållstillstånd. Tyvärr står det ingenstans på pappret hur länge det gäller, annat än att jag måste gå och få ett nytt tillfälligt tillstånd varje månad under väntetiden tills jag får mitt nya ID-kort. Jo men visst.... Varannan månad eller så kan jag tänka mej att gå till polisen och få ett nytt papper, har liksom lite annat att pyssla med. Det är inte så noga. I fjol glömde jag att förnya det, så det gick nog en 3 månader eller så innan jag gick till polisen. Och det hade säkert gått ännu längre tid om jag inte träffat på en av polismännen på sta'n. Han påminde mej lite försiktigt om att det nog var dags att förnya det tillfälliga tillståndet. *s* Det är tur att dom har koll på mej. den här sta'n är ju inte så stor så dom har rätt bra koll på alla utlänningar, på gott och ont, om man säger så.

Men jag har pratat med andra som har uppehållstillstånd här och dom säger att de nya reglerna (när kom dom?) säger att man kan få ett 5-årstillstånd när man förnyar för 3:e gången. Hurra! Det går frammåt.... Förhoppningsvis får jag mitt ID-kort innan jul också. Det brukar annars bli min "julklapp" från polisen. :-)

Dag 2 - köket är tomt!

I morse fortsatte jag med att plocka undan/rensa i köket.

Det här är "hyllan" som finns ovanpå badrummet. Jag har skrivit om den tidigare men tar det igen för jag tycker att det är en sån himla smart lösning. Kanske kan det inspirera någon annan som funderar på att bygga om och behöver lite tips på hur man skapar mer förvaringsutrymme hemma.

I äldre marockanska hus har man sänkt ner innertaket i badrummet, och istället byggt en "hylla" av det utrymmet som blivit över. Hyllan kommer man åt från ena långväggen i köket och är lika stort som själva badrummet men bara knappt en meter högt. Det är precis lagom stort för att man ska kunna stoppa undan en massa grejer där. Jag har tyvärr inte utnyttjat vår hylla speciellt mycket, men tänker ändra på det nu efter ombyggnaden.


Och så här såg köket ut klockan 21 -tomt! Bara fönster och dörrar kvar....


Köksskåpen ställde vi på balkongen. Dom passar bra där, eller hur? I skåpen stoppade jag sedan allt sånt som vi knappast kommer att behöva under tiden vi bygger om köket. Men allt fick så klart inte plats där, så vi har grejer i alla rummen. Kylskåpet står i Gs rum nu och torrvarorna i Bs rum, tillsammans med allt det som jag plockat bort ur hallen och matrummet.


Fler foton kommer i morgon! Nu börjar det närma sej läggdags här, för i morgon kl 8 ska muraren vara här och börja riva väggar och golv... Nu är det slut på sovmornar. *suckar* Och jag som hade börjat vänja mej vid det den här veckan.... Men men, ett nytt kök är en bra kompensation för missade sovmornar hoppas jag.

Skolprylar???

Om mindre än en månad börjar mina barn skolan igen. B börjar 4:an och G 3:an. Jag kommer alltså att ha 2 mellanstadiebarn, eftersom varje stadium här är 2 år. Efter 6:an börjar man gymnasiet.

Nästa vecka måste jag upp till Ceuta för att köpa skolböcker och skolmaterial. Listan är lång: block, blyertspennor, suddgummin, pennvässare, bläckpennor, Tip-ex, klister, tuschpennor, färgpennor, passare, linjaler och säkert en hel massa till som jag har glömt/förträngt. Skolstarten gräver alltid ett stort hål i ekonomin.

Jag hittade en artikel i Aftonbladet.se om vad barnen behöver inför skolstart i Sverige och jag höll på att sätta läsken i halsen. BEHÖVER en 7-åring verkligen en mobil, en mp3-spelare och en miniräknare??? Är det ett måste i svenska skolor idag? Jag trodde i min enfald att barnen gick till skolan för att lära sej matte och använda huvudet - vad ska man då ha miniräknaren till? På lågstadiet är det väl dessutom mest plus och minus, det måste dom väl ändå kunna räkna i huvudet? Och ska barnen inte lyssna på läraren och sina kamrater när dom är i skolan - vad har då mp3-spelaren och mobilen för funktion? Någon som kan förklara logiken i detta?

På mellanstadiet har kraven ökat ytterligare. Nu är det en bärbar dator som är det nya? Varför ska en 10-åring ha sin egen dator? Har dom så mycket skolarbete som måste göras på nätet att en familjedator inte längre duger? Eller är standarden så hög nu i Sverige att alla 10-åringar förväntas ha en egen dator? Och en bärbar dessutom? Kameramobilen vet jag inte heller om jag tycker är en sån nödvändig grej. BEHÖVER en 10-åring en kameramobil? Vad ska dom ta kort på? Någon som kommer ihåg den gamla vanliga kameran, finns inte såna längre i Sverige?

Pryltokighet är nått som går längre och längre ner i åldrarna verkar det som. När jag jobbade på en skola innan jag flyttade hit var det en 6-åring som berättade för mej att han hade fått en ny superavancerad mobil och en superduperdigitalkamera i födelsedagspresent PLUS en massa annat. Men hallå? Vart har leksakerna tagit vägen? Leker inte barn längre i Sverige? När slutar barnen att leka med varandra och när övergår dom till att vara små minivuxna, var och en inne i sin egen prylbubbla, där man bara kommunicerar med hjälp av tekniska prylar?

För nått år sedan läste jag en artikel i en svensk tidning om barn och leksaker - svenska barn slutar leka med leksaker kring det att dom är 6 år, för då går dom in i förpuberteten och önskar sej apparater istället för leksaker. Jag tycker att det är skrämmande! Någon annan som tycker som jag eller är jag "skadad" av att ha bott utomlands för länge? Jag kommer ihåg när jag var liten. Mina kompisar och jag brukade leka med plasthästar och tillbehör tills vi var 13 - 14 i alla fall och det var inte alls särskilt konstigt på den tiden. Jämfört med dagens barn hade jag alltså en barndom som var mer än dubbelt så lång. Hur kommer dagens barn att vara som vuxna, när dom inser att dom förlorat sin barndom? Kommer dom att börja leka vid 40 fyllda eller blir dom kanske aldrig riktigt vuxna, för alltid fast i någon sorts limbo mellan barndomen och vuxenlivet?

Mina barn leker fortfarande med leksaker, precis som dom allra flesta barnen här i Marocko. G fick 2 Action Man-gubbar i födelsedagspresent av mommo och moffa och han är överlycklig. Han leker med sina gubbar varje dag. Och jag är glad, för han har en chans att få vara barn så länge han vill/behöver. Någon mobiltelefon kommer han inte att få än på ett bra tag och en egen kamera har han inget behov av. Någon mp3-spelare har han inget behov av än. B, som fyllde 10 förra månaden, har fått en egen mobil, min gamla. Den har varken kamera eller några avancerade funktioner men det går att ringa med den och skicka SMS. Det räcker gott. Någon kamera eller mp3 har inte han heller, men däremot ska han få en egen CD-spelare nästa gång jag åker upp till Ceuta. Jag hoppas att mina barn inte blir så pryltokiga, för själv ser jag ingen som helst lycka i att ha en massa prytlar och pinaler. Det finns annat som är viktigare.

Det skulle vara intressant att höra hur ni andra resonerar kring detta med barn och prylar och leksaker och barndom. Har ni några synpunkter på det jag skrivit?

Köksäventyret dag 1

På måndag kommer de första hantverkarna för att sätta igång med ombyggnaden av köket. Tills dess måste köket, hallen och matrummet vara tömda, så det är rätt mycket att göra den här helgen. Dessutom måste resten av lägenheten plockas ihop, för byggdammet letar ju sej in överallt.

Jag vet att jag inte är den enda som gillar Före och efter-bilder, så fr.o.m. idag ska jag lägga upp foton varje dag på hur ombyggnaden fortskrider. Till att börja med kommer några foton på hur köket såg ut i morse, innan jag började tömma det. ALLT måste ju bort, även skåp, krokar och kylskåp. Tur att jag har hjälp här hemma!




Även matrummet ska byggas om. Det som är fönster nu ska bli ingången till köket. Bokhyllorna måste tömmas och flyttas tills dess att ombyggnaden är klar.



I morgon kommer nya foton, så om du är intresserad av att se hur vårt nya kök växer fram, kom tillbaka ofta under de närmsta 3 - 4 veckorna så du inte missar nått.

Jahapp, så var jag 22 - igen....

Idag fyllde jag år. Hur gammal jag blev tänker jag inte avslöja, helt enkelt för att jag inte alls känner att min ålder stämmer överns med hur jag känner mej. Men jag kan säga så här: jag har hunnit fylla 22 några gånger vid det här laget. *s* Och om jag fortsätter att må så pass bra som jag gör just nu kommer jag att fylla 22 ännu några vändor innan jag blir 23.

Faktum är att jag mår mycket bättre nu än för 10 år sedan. Jag känner mej piggare, starkare, gladare, hälsosammare, snyggare, roligare.... Det känns faktiskt som om jag tagit ett skutt tillbaka i tiden och jag är 20 igen. Jag undrar om det kan vara för att jag på sista tiden umgåtts väldigt mycket med folk som är betydligt yngre än mej och för att jag snart ska börja på universitetet igen. Jag tror att universitetsstudier funkar som en föryngringsprocess, för man måste tänka i helt andra banor när läxläsning, tentor och anteckningar tar upp en stor del av ens vakna tid istället för jobbtankar.

Hurra, hurra, hurra för mej och min son G! Han fyller också år idag, men han blev 8. Han är stolt som en tupp över sin första riktiga klocka och nu går han runt och kollar tiden varannan minut ungefär. *s* Jag fick också en massa fina presenter, bl.a. scrapgrejer (2 supersöta stämplar från Panduro och en massa annat skoj) och en pilatesboll och en DVD i pilates/yoga. Jag kan knappt hålla mej tills jag ska få träna med den DVD:n. jag har hört/läst en hel del om pilates och hur bra det är, men aldrig kommit mej för att testa. Jag är ju en typisk yoga-tjej. *s* Den där bollen ser spännande ut! Den ska tydligen vara kanonbra för att träna magmusklerna och det behöver jag verkligen för magmusklerna är mitt stora problemområde efter flera oprationer och kejsarsnitt. Tyvärr lär jag få hålla mej till slutet av september när det nya köket är på plats. Men jag kan kanske kolla DVD:n innan iaf så jag får ett hum om hur övningarna ska gå till.

Vi firade mest hela dagen idag. Lunch på en restaurang, fika och supersmarrig apelsin- och chokladtårta på taket och middag på en annan restaurang. Kan det bli så myckeet lyxigare än så? Nu sitter hela familjen och ser på "Pirates of the Carribean" på DVD och jag sitter här och bloggar och letar skrivarjobb. Det känns ju lite trisst, men jag har ännu en bit kvar innan jag har tjänat ihop pengarna till skolavgiften, så det gäller att jag jobbar på bra nu dom veckorna som är kvar innan utbildningen börjar. Tyvärr är det lite dött på uppdragsfronten just nu. Jag hoppas det blir bättre snart....

Drömresor

Jag gillar att resa, som ni nog säkert vet vid det här laget. Det gör att jag surfar runt en hel del på olika resesajter och forum. Dels gör jag det för att dagdrömma om resor till spännande länder och dels gör jag det för att se vad som skrivs om Marocko. I mitt tidigare inlägg om att dagdrömma om resor var det flera som höll med mej om att planeringen oftast är halva nöjet (om inte mer!).

Om jag fick välja skulle min drömresa just nu gå till Indien. Jag skulle vilja besöka Taj Mahal, Bollywood för att se hur en filminspelning går till, Goa för konstrasternas skull, Jodhpur (mest för att det är namnet på en typ av ridstövlar, undrar om modellen kommer ursprungligen från Indien) och New Delhi. Jo, ett måste för att drömresan ska vara komplett - jag måste bo på ett ashram och studiera yoga i minst 3 månader. *s*

Vart skulle din drömresa gå? Hur länge skulle du stanna där? Hur skulle du bo? Vad skulle du vilja se/besöka/uppleva? Berätta gärna. ;-)

Uppehållstillstånd

I morgon bitti ska min man och jag gå till polisstationen för att lämna in min uppehållstillståndsansökan. Det är nått man måste göra varje år dom första 10 åren, sedan får man 5-åriga tillstånd. Det här blir 3:e gången jag ansöker om uppehållstillstånd och hör och häpna - om allt går vägen får jag redan nu mitt 5-åriga tillstånd! Snälla, håll alla era tummar för mej i morgon att alla papper och stämplar finns med i ansökan och att det verkligen är ett 5-årstillstånd det handlar om. Det skulle ju underlätta mitt liv rätt rejält.

Enligt marockansk lag får man som utlänning befinna sej i Marocko i max 3 månader utan uppehållstillstånd. Har man för avsikt att bosätta sej i landet eller man vet att man planerar att stanna längre än 3 månader, så bör man så tidigt som möjligt gå till den polisstation som finns närmast platsen där man bor. När man lämnat in alla papper (kraven på papper varierar lite från dag till dag) får man ett tillfälligt uppehållstillstånd i form av ett papper med ens foto på och ett gäng stämplar och underskrifter. Sedan får man vänta.... och vänta... Själva tillståndet får man i form av ett ID-kort som man enligt lag måste ha med sej vart man än är, eftersom man har skyldighet att visa upp det om en polisman skulle begära att få se det. Att få det där kortet tar allt emellan 2 veckor till 6 månader.

Om man inte känner för att skaffa sej ett marockanskt ID-kort finns det en annan lösning för att kunna stanna kvar i landet - man reser över en gräns minst var 3.e månad och ser till så att ens pass blir stämplat. 3-månadersgränsen gäller fr.o.m. datumet för senaste inresan. På så sätt kan man hålla på och förlänga 3-månadersgränsen så länge man själv vill. Men det är inget säkert system. jag har hört om dom som satt detta i system och åkt över gränsen var 3:e månad - och som sedan blivit nekade inresa i landet!

Så håll era tummar, be en bön och skicka massvis med goda vibbar åt mitt håll så att allt går bra och jag får mitt tillfälliga uppehållsillstånd för 5 år i morgon!

Med ljus och lykta

Nu när jag ska bygga om mitt kök passar det bra att surfa runt och kolla på lampor. Jag har inte bestämt mej ännu för vad jag vill ha utan surfar mest bara runt och tittar på både taklampor och vägglampor. Än så länge är jag kvar på stadiet då jag försöker välja kakel till golv och väggar. Men lampor är alltid intressanta. Kan man ha för många lampor i ett hem? *s*

Jag skulle vilja ha gott om ljus i köket. Som det är nu har jag en enda glödlampa mitt i köket och på vintern när jag står och diskar har jag ljuset i ryggen och ser knappt vad jag sysslar med. Kanske inte så konstigt då att antalet tallrikar och glas minskat rätt rejält. Jag vill ha både överskåp och underskåp och helst av allt skulle jag vilja ha någon form av belysning under överskåpen så att det blir ljust på arbetsytorna. På sommaren har jag inga problem med ljuset, det kommer in mer än tillräckligt genom köksfönstret, men på vintern känns mitt kök som en grotta. Jag hoppas vi kommer igång med ombyggnaden snart, för jag är ju som sagt var rätt less på mitt kök.

Ett annat problem som jag har när det gäller mitt kök är eluttagen. Jag har 2 uttag som det är nu, men det ena uttaget funkar bara för smala kontakter och det verkar inte riktigt säkert att använda. Jag undrar just hur många uttag jag borde ha i köket, en 4 - 5 kanske? Jag ska ju flytta ut tvättmaskinen på balkongen, som ska byggas in, så jag får en långsmal korridor på utsidan av lägenheten. Där kommer jag ju också att behöva minst ett uttag. Fast förrutom tvättmaskinen använder jag mitt enda fungerande uttag mest till ugnen som står en bit ifrån så jag måste använda förlängningssladd. Det ska bli UNDERBART att slippa ifrån alla dessa mysko lösningar för att få vardagen att fungera.

Ordlös Onsdag - Kvinnan i medinan

Avlastning

Idag har jag fått vila lite. Jätteskönt! Först fick jag sovmorgon och sov ända till kl 9. Superduperskönt, speciellt med tanke på att jag gått och lagt mej efter 2 natten innan och jag har flera veckors sömnbrist i bagaget. Dessutom fick jag sova lite siesta och jag sov nog i 1½ timme eller så.

Från början var det meningen att mina föräldrar skulle hyra en lägenhet i en annan del av Martil, för att kunna ha barnen hos sej när vi börjar bygga om här. Men när vi tittade på lägenheten tyckte dom inte om den. Den var ostädad och ofräsch och dessutom låg den på nedre botten, vilket mina föräldrar tyckte kändes lite otryggt. Så istället har dom flyttat in i ett rum vi har på taket. Det är inte speciellt stort men duger perfekt till att sova i och så. Barnen har tillbringat nästan hela dagen med mommo och moffa. Dom kan springa upp och ner som dom vill, det är ju i samma trapp.

Barnen är ÖVERLYCKLIGA! Dels är pappa här och så som grädde på moset, mommo och moffa. Kan det bli så mycket bättre än så här?

I morgon ska barnen med mommo och moffa till stranden. A (min man) ska passa på att gå och fixa med papprena till mitt uppehållstillstånd och jag ska en sväng till jobbet. Sedan ska jag nog kanske även hinna med att få lite egentid, kanske hinner jag göra nått kort. Jag håller förresten på att jobba på en blog där jag ska visa mina kort, men den är inte på långa vägar klar än. När den är redo för "vernisage" säger jag till här och lägger upp länken. Det ska bli skönt att ha lite tid bara för mej och mina intressen, även om det nu kanske bara blir en timme eller två. Jag är ju inte direkt bortskämd med egentid om man säger så. *s*

Köksrenoveringen kommer inte att dra igång förrän tidigast nästa vecka. A fick tag på muraren idag (han som förhoppningsvis ska hålla i bygget) och dom ska träffas på fredag. Fram tills dess ska vi åka och titta på kakel, vitvaror och annat vi kommer att behöva till bygget. Så sysslolösa kommer vi ju inte att vara.

Oj, nu är klockan över 2 på morgonen. Jag ska gå och slänga soporna och sedan väntar sängen. Diskhon är visserligen full med grejer men det får bli i morgon bitti. Nu är jag TRÖTT! Vi har gått på långpromenad nu på kvällen, vi gick säkert i 2 timmar. Dessutom åt vi en jättegod middag på en ny (och dyr!) restaurang. Det var en väldigt trevlig kväll.

Hur jag hamnade i Marocko

Det har tillkommit en massa nya läsare å sista tiden och alla kanske inte orkar gå 2 år tillbaka i tiden här på bloggen för att läsa om vår flytt hit, så jag tänkte dra historien en gång till. *s*

Min man kommer från Tetuán i Marocko och vi träffades i Spanien. I början av vårt förhållande ville han att vi skulle flytta till Tetuán men jag ville inte. Jag var helt enkelt inte redo för att bo i Marocko då. I stället flyttade vi till Stockholm.

För 7 år sedan köpte vi vår lägenhet här i Río Martil och för mej var det kärlek vid första ögonkastet - om man nu kan bli kär i en lägenhet. *s*Det var meningen att vi skulle ha lägenheten som semesterbostad för att bo här 3 - 4 veckor om året. Men för varje sommar som jag tillbringade här växte min önskan att kunna bo här permanent. Jag mår så otroligt bra här i Martil! Det känns som att ha kommit "hem" - fast å andra sidan så känner jag mej hemma i Granada och Stockholm också. Vad det är som gör att jag trivs så bra här vet jag inte. Jag tror det måste vara en kombination av havet, ljuset, solen och alla vackra berg vi har runt om. Jag tröttnar aldrig på att titta på bergen, dom ändrar färg och form hela tiden.

När barnen började skolan började dom komma med märkliga frågor och kommentarer hemma - "Vad är muslimerna för konstiga människor som bara bombar och mördar?" "Jag tycker inte om muslimer" Det kändes inte alls bra att mina barn skulle få en sån negativ bild av muslimer. Deras pappa är ju muslim. Men det är svårt att ge en positiv bild av islam och muslimer i Sverige för medias bild är så vinklad och ju märkligare saker som skrivs, desto bättre säljer nyheten. Min man och jag kände att vi behövde hitta en lösning så våra barn kan växa upp och vara stolta över sitt arv - en muslimsk pappa och en katolsk mamma som vill ge sina barn det bästa av båda religionerna och tillgång till alla sina kulturer (Sverige, Spanien, Finland och Marocko). En tanke började ta form - låta barnen få tillbringa ett år i Marocko, så dom kunde lära känna kulturen inifrån och förhoppningsvis lära sej språket med.

För 3 år sedan började vi planera på allvar. Barnen och jag skulle tillbringa ett år i Martil, barnen skulle gå i skola här och jag skulle plugga arabiska. Om vi trivdes skulle vi stanna kvar och vänta på att min man skulle kunna flytta efter. Om vi inte trivdes skulle vi flytta tillbaka till Stockholm, för då skulle barnen ändå ha fått prova på att bo i pappas hemland och fått en mer nyanserad bild av sitt ursprung.

Det var inte många som trodde att vi skulle trivas här. En utländska, ensam med två små barn, i ett mansdominerat samhälle med en annan religion och kultur, utan att ens kunna språket. Nej, det kunde ju aldrig gå bra! Ett halvår max trodde många att jag skulle fixa här. Men det dröjde inte många månader innan jag insåg att jag inte alls ville flytta härifrån. Så när året började gå mot sitt slut bävade jag nästan för min mans fråga - "vill ni stanna kvar eller flyttar ni tillbaka?" Jag ville ju inte alls flytta härifrån!

Nu har vi bott här i snart 2 år och 2 månader. Det har varit jobbigt många dagar och ibland har jag blivit så oerhört frustrerad över hur saker och ting funkar här och folks brist på hyfs att jag bara velat krypa ner under täcket och grina, men jag kan ändå inte tänka mej att flytta härifrån. Jag BOR här nu. Det här är mitt HEM. Jag är en del av ett kvarter, jag har vänner som älskar mej precis som jag är och som bryr sej om mej, jag bor på en av världens vackraste platser och jag är LYCKLIG! Det måste väl ändå vara målet med livet?

Massvis med TV-kanaler

Jag har köpt en ny parabolbox och då passade jag också på att abbonera på en del nya kanaler. Jag vet faktiskt inte hur många kanaler vi har exakt, men dom är MÅNGA! En del kanaler är inte så där superintressanta, eftersom jag nog aldrig kommer att titta på varken iransk eller thailändsk TV, så dom har jag helt enkelt plockat bort. Dom tyska, ryska och turkiska kanalerna åkte också bort i samma veva.

Mina favoritkanaler hör till Canal+-paketet. Jag har sett att dom börjar komma stort i Sverige nu också, i samband med att dom analoga kanalerna försvunnit. Jag har ju spanska Canal+, så det är inte säkert att det är exakt samma progam som sänds i de olika länderna men jag är säker på att även ni i Sverige och andra länder kan se superbra program med era Canal+. Filmkanalerna är superbra! Jag har sett många nya och bra filmer de senaste veckorna. Det enda som är lite jobbigt med filmkanalerna är att dom bara visar en enda film/kanal hela månaden ut, så när man väl har sett en film är kanalen lite "överflödig" tills dom byter. Men som ensamboende mamma är det samtidigt ett plus, för det är sällan jag har tid/möjlighet att se en hel film i taget och på dom vanliga kanalerna missar jag ju en massa filmer. Genom att Canal+ sänder samma film om och om igen kan jag ju se en snutt här och en snutt där och till slut har jag ju sett hela filmen, även om det kan ta några dagar. Det tycker jag är bra, en kanal som tänker på oss mammor! *s*

Jag hittade lite reklam om just Canal+ och deras filmkanaler. Kanske någon annan är intresserad av att prova på?

På söndag....

På söndag kväll, sent sent, kommer min man och mina föräldrar hit! Jag ser verkligen fram emot det, det ska bli så kul att träffa dom igen. Vi har ju inte träffats sedan i julas och det är LÅNG tid!

Barnen vet om att pappa kommer men dom vet inte om att mommo och moffa kommer med. Jag har inte velat berätta utan låta det vara en överraskning. Det ska bli så kul att se deras miner när dom får syn på mommo och moffa. Dom tror att pappa kommer med några jobbarkompisar. Vi har hyrt en lägenhet till mina föräldrar och vi ska dit och titta på den på söndag fm och få nycklarna. Enligt kompisen som förmedlat kontakten är lägenheten jättefin, så jag hoppas han har rätt. Meningen är att barnen ska bo i lägenheten under mina föräldrars vistelse här, eller åtminstone tillbringa dagarna där. Min man och jag kommer att vara upptagna med att totalrenovera köket så då är det bra att barnen slipper vara här mitt i röran. Och dom behöver få lite tid med mina föräldrar också. Mina föräldrar stannar i 2 veckor så jag hoppas att vi får lite tid till turistande och shoppande också.

Mina föräldrar har varit i Tetuán 3 gånger nu. Dom första 2 var på dagsturer från Málaga och ärligt talat, det var inga bra resor. Så jag har full förståelse för att mina föräldrar trodde jag förlorat allt vett när jag berättade att barnen och jag skulle flytta till Marocko. *s* Deras senaste resa hit var i november 2005 och den resan var väl så där. Lite dumt planerad, för dom var här precis i slutet av Ramadan och under Eid, så det fanns inte mycket att se och göra. Vädret var trisst och grått. Gatorna var i princip folktomma fram till 18, då alla rusar hem för att äta. Livet stannar ju liksom till under Ramadan. Dessutom hade vi bara bott här i några månader då och vi höll själva på att lära oss att klara oss i samhället här, så dom fick sej nog en och annan onödig kulturchock.

Den här gången hoppas jag att allt blir bättre. Dels kommer dom mitt i turistsäsongen, med sol, värme och mycket folk. Det är gott om affärer och i princip dygnet-runt-öppna restauranger. Förhoppningsvis vänjer dom sej snabbt vid nattlivet och alla ljuden. Dessutom har det hänt väldigt mycket på byggfronten och det finns en massa intressanta ställen att åka till. Så jag tror att dom kommer att trivas mycket bättre den här gången.

Jag kommer nog inte att blogga så mycket som vanligt under de kommande 2 veckorna. Jag vill umgås med mn familj och fixa med köket. Men foton och rapporter från renoveringen kommer givetvis att komma, liksom Ordlös Onsdag på onsdag. Så ett och annat inlägg kan vi nog se fram emot även under resten av augusti.

Söka jobb i Edinburgh

Jag har alltid varit fascinerad av Skottland. Jag skulle väldigt gärna vilja resa dit någon gång, för landskapet verkar vara bedårande vackert, skotsk engelska är underbar (fast aningen svår att förstå emellanåt *s*) och historien full av spännande och mystiska händelser. När jag var yngre drömde jag om att åka dit och jobba ett tag. Hade internet funnits på den tiden hade jag kanske kommit iväg, för nu är det ju så mycket enklare att söka jobb utomlands. Det finns ju gott om sajter där man kan hitta alla möjliga sorters jobb, förrutom de mer oficiella kanalerna, som Arbetsförmedlingen och så.

För någon som är på väg till Edinburgh kan den här sajten om jobb och boende i Edinburgh vara en bra startpunkt. Och här finns en lista över lediga jobb i Edinburgh inom olika branscher.

Om du går och funderar på att flytta utomlands en tid men inte riktigt vågar ta steget - tänk på att ibland måste man våga satsa för att komma någon vart. "Friskt vågat är hälften vunnet" sägs det och det tycker jag är ett klokt råd. Det är bättre att satsa och förlora än att aldrig våga försöka. Skulle saker och ting inte funka eller om man får hemlängtan så finns ju Sverige alltid kvar på samma plats. *s* En flytt behöver ju inte vara på livstid.

Påminnelse 2- Ordlös Onsdag

Hejsan alla Ordlösa!

Nu är det onsdag igen! I Sverige i alla fall, här är det en timme kvar till midnatt.

Som ni vet ligger jag lite efter med förra veckans Ordlösa Onsdag och jag tänkte försöka besöka dom jag har kvar från förra veckan innan jag fortsätter med den här veckans ordlösa. MEN, jag har stött på patrull....

SNÄLLA allihopa, försök komma ihåg att det är PERMALÄNKEN/DIREKTLÄNKEN till inlägget ni måste lägga in i Mr.Linky. INTE adressen till er blog/hemsida. Permalänken är till för att man ska komma till rätt inlägg, även lång tid efter att inlägget publicerats. Förra veckan var det många som missade det och nu när jag vill besöka dom bloggarna är det svårt att hitta bilderna, för dom kan ha halkat långt bak i inläggslistan. Och så ska det inte vara. Meningen är att man ska kunna hitta direkt till inlägget härifrån, även kanske månader efter att inlägget publicerats.

Fr.o.m. idag kommer jag att vara tvungen att radera dom länkar som inte leder direkt till rätt inlägg, för det tar helt enkelt för lång tid för mej att sitta och leta rätt på inlägg. :-( Är man ny i Ordlös Onsdag så får man en extra chans, för det är svårt att ta till sej allt nytt, jag vet.

Hur hittar man permalänken?

I Blogger är det enkelt. Man klickar bara på namnet på inlägget och då öppnas inlägget i samma fönster men utan alla de andra inläggen som skrivits tidigare i bloggen. Kopiera den adressen som står i adressfältet. Som exempel tar jag mitt bidrag till denna veckas Ordlösa - http://nejmaimarocko.blogspot.com/207/08/oo-upp
finningsrikedom.html medan adressen till själva bloggen är http://nejmaimarocko.blogspot.com.

I andra bloggar finns samma eller ett liknande system. Kan man inte klicka direkt på inläggets namn brukar det finnas en länk under själva inlägget där det står Permalänk. Klicka där och kopiera det som står i adressfältet.

Om ni har några frågor eller om ni inte får det att funka - hör av er så hjälper jag gärna till!

Ordlös Onsdag - Uppfinningsrikedom

Yoga för barn 1

Mina barn gillar att leka yoga.Dom är fortfarande för små för att följa ett bestämt program, även fast B säkert skulle klara det redan. Men G är alldeles för okoncentrerad så jag har inte velat tvinga honom till yogamattan. Till hösten ska jag göra upp ett litet kort morgonprogram till dom har jag tänkt, jag tror att det kan ge dom en bra start på dagen.

Det finns många böcker om yoga för barn. En av mina favoriter är "The complete idiot's guide to Yoga with Kids" av Jodi B. Komitor & Eve Adamson. Det är en rätt tjock bok och kan bli läst både av lite äldre barn och vuxna. Genom hela boken betonar dom vikten av att ha ROLIGT när man yogar. Barn som yogar ska ha kul och se yogan som nått positivt, inte som ett tvång och absolut inte som ännu en träning i stil med hockey eller fotboll.

Boken är indelad i 7 avdelningar som sedan är indelade i kapitel :

1. Let's get into Yoga with Kids
2. Growing with the Tree of Yoga
3. Doing Yoga with Kids
4. Yoga Songs, Play and Postures
5. Super Yoginis on the Move and Staying Still
6. Especially for New families
7. Yoga All Day Long!

Mina barn brukar rulla ut min yogamatta i vardagsrummet, plocka fram den här boken, stänga av TV:n, radion och annat störande och "leka yoga" - en är lärare och förklarar vilken asana (rörelse) den andra ska göra och hjälper honom göra den rätt, sedan byter dom. Så kan dom leka hur länge som helst, för det finns gott om roliga asanas i boken. Vad sägs om Fjärilen, Aligatorn, Svanen, Kobran, Promenerande Giraffen, Vulkanen, Köra Bil, Kringlan eller Klockan? Jag önskar jag vore lite mer organiserad så jag kunde yoga regelbundet med mina barn, för det är precis lika roligt för den vuxne som för barnet/barnen.

Är det någon av er som yogar regelbundet med era barn? Eller som funderar på att börja? Kanske kunde vi peppa varandra och lägga upp ett litet program? Någon som inte har barn och som funderar på att komma igång regelbundet? Eller någon som redan yogar varje vecka?

Går igenom veckans Ordlösa Onsdag

Den här veckan har varit totalt upp och nervänd! Egentligen jobbar jag knappt nått, oficiellt sett alltså, för jag har bara haft 3 (betalda) lektioner den här veckan. Men vi håller på och jobbar på en tidning, som vi ger ut varje sommar. Eller så är det tänkt i alla fall. Jag var med för 2 år sedan och då gav vi ut en jättefin tidning. I fjol var jag inte med - och då blev det ingen tidning. *s* Men ärligt talat, det var nog inte pga mej, för sååå viktig är jag inte. Men visst behövs det en kvinnlig hand som styr upp allt arbete och ser till så att killarna uppfyller sin del av arbetet. I år kommer vi att ge ut en ännu bättre tidning. Men det är MYCKET jobb med att göra en tidning. Så vissa dagar har vi mer eller mindre bott på jobbet, bara gått därifrån för att äta och sova.

Allt extra jobb har gjort att jag inte hunnit igenom hela listan med Ordlösa ännu.:-( Men jag försöker besöka alla deltagare och skriva en liten hälsning i kommentarerna så om jag inte besökt er ännu - jag kommer! Så titta gärna in i era kommentarer så här i efterskott, det kan finnas nya kommentarer. :-)

Det har varit lite trassel med permalänkarna hos en del av er. Jag har lämnat meddelande i era kommentarer. Kolla där och återkom till mej så fixar vi det så det blir rätt till nästa vecka. Ok?

Yoga för nybörjare

Idag chattade jag med en kompis och hon berättade att hon inte mår så bra. Hon är på väg att bli utbränd men har inte råd att sjukskriva sej mer än någon dag här och där. Är inte det fruktansvärt? Hur sjuk ska man behöva bli innan man får en möjlighet att bli riktigt frisk? Att kämpa mot utbrändhet är ingen lösning som håller i längden och enstaka sjukdagar här och där tär bara på ekonomin. Jag önskar jag hade ett trollspö så jag kunde trolla min kompis frisk. Innan jag flyttade hit var jag sjukskriven i 4 månader för just utbrändhet, så jag vet precis vad hon går igenom.

Jag sa åt min kompis att börja med yoga. Det är vad som hjälpte mej igenom de jobbigaste dagarna och det som håller mej på benen när det känns jobbigt. Yoga är bra mycket mer än att sitta i lotusställning och meditera eller slänga fötterna bakom öronen. Själv orkar jag inte sitta i lotsställning speciellt länge och fötterna befinner sej fortfarande ljusår från mina öron, så jag är kanske inte någon riktig yogi ännu. *s* Men vem vet, med idog träning så går det kanske.

För att börja yoga behöver man inte så mycket. Bekväma kläder, ett någorlunda varmt rum, en yogamatta. Yogamattan är viktig, speciellt om man sysslar med Power Yoga för då svettas man mycket och behöver en matta som inte far iväg.

Det här är min favoritDVD - Astanga Vinyasa - en introduktion.
Det är ett relativt enkelt program som man kan köra ett bra tag, även när man kommit över det totala nybörjarstadiet. Ju bättre man blir, desto mer kan man ta ut rörelserna och hålla kvar dom längre. När man sedan känner sej redo för att gå vidare finns det ytterligare 2 DVD:er i samma serie.

Men egentligen behöver man inte ens en DVD för att börja yoga. Det finns ju både böcker och tidningar om yoga. Jag har en del yogaböcker som jag tänkte recensiera de närmaste veckorna. Jag har några stycken men det finns många, många fler på min önskelista. *s* Just kombinationen yoga och böcker tycker jag är suverän.

Om man inte har råd med varken en DVD eller en bok (det är ju inte säkert att det finns så gott om yogaböcker på biblioteket heller) så finns det ju flera sajter på nätet där man kan lära sej en hel del grundläggande yogarörelser. Men att skumma igenom nätet tar tid, så jag tänkte jag skulle hjälpa er lite på traven.

En asana (rörelse/ställning) som passar perfekt för stressade och utbrända är Viparita Karani. Det är verkligen JÄTTESKÖNT att lägga sej ner en stund när man kommer hem från jobbet/skolan och vila med benen upp längst väggen. Den här asanan sägs bota depression, stress, sömssvårigheter, åderbråck,PMS och mycket annat. Ge dej själv 5 - 10 minuter varje dag, det är du värd!

Ordlös Onsdag - Brödugn